Jag har läst boken "Elefanten i klassrummet" av Jo Boaler, professor vid Stanford University. I Sverige är hon kanske mest känd för den boken. Jag kan verkligen rekommendera er att läsa den.
Här är en sammanfattning från ett föredrag hon hållit som hade rubriken ”Cutting through the smoke screen: erasing mathematics inequality through research and action” och handlade om att skapa en likvärdig matematikutbildning för alla elever utifrån de forskningsresultat som finns. Boaler menar att det finns fem hinder för framgångsrik matematikundervisning, dessa fem är enligt henne:
Här är en sammanfattning från ett föredrag hon hållit som hade rubriken ”Cutting through the smoke screen: erasing mathematics inequality through research and action” och handlade om att skapa en likvärdig matematikutbildning för alla elever utifrån de forskningsresultat som finns. Boaler menar att det finns fem hinder för framgångsrik matematikundervisning, dessa fem är enligt henne:
1) Våra förväntningar på eleverna, eller snarare vår brist på förväntningar. Det finns en fördom menar Boaler, att endast en del elever har möjlighet att lyckas i matematik, forskningen visar dock att alla elever kan utvecklas i matematik.
2) Nivågrupperingar är det andra stora hindret. Genom att nivågruppera eleverna får dessa en bild av att de tillhör en viss kunskapsnivå vilket hämmar deras utveckling. Detta är det största problemet och det område där forskningens resultat och skolans agerande mest skiljer sig åt hävdar Boaler.
3) Det tredje hindret är vad Boaler kallar ”endimensionell matematik”, det vill säga att undervisningen är ensidig och framför allt går ut på att läraren visar och eleven imiterar olika procedurer.
4) Hastighetsfokus är även det ett hinder för utveckling av matematikkunskaper. I matematik har hastighet traditionellt premierats. Hjärnforskare menar dock att matematik och hastighet inte ska kopplas samman. Det är istället så att de som lyckas som matematiker är ofta eftertänksamma och arbetar långsamt. Enligt forskare blir cirka en tredjedel av eleverna stressade av att göra test på tid, detta gör att de inte kan prestera utifrån sin förmåga.
5) Det femte hindret är att undervisa matematik utan mening. Eleverna behöver uppleva och förstå matematiken. Därför menar Boaler att eleverna först ska få undersöka matematiska fenomen, sedan kan man undervisa om fenomenet.
Visst kan vi känna igen de fem hinder för elevernas utveckling som Boaler talar om? För även om det inte är den svenska skolan som Boalers forskning handlar om så tror jag att det är fem områden som vi också behöver vara medvetna om. Samtidigt känner jag att det har hänt fantastiskt mycket i de svenska matematikklassrummen de senaste åren och det känns otroligt roligt och inspirerande! Så alla ni som är med och utvecklar matematikundervisningen i skolor runt om i Sverige och som ibland kan bli lite trötta av alla nedslående resultat och larmrapporter: här kommer en glad version av de fem punkterna! En version som redan är verklighet på många skolor och som är på väg att bli det på andra:
1) Vi har höga förväntningar på alla våra elever i matematik.
2) I klassen är elevers olika kunskaper värdefulla, genom att vi alla arbetar med samma område, diskuterar och argumenterar så utvecklas alla elever.
3) Matematikundervisningen är varierad. Vi undersöker, diskuterar och färdighetstränar.
4) Kvalitet är i fokus istället för kvantitet.
5) Matematiken finns i ett meningsfullt sammanhang. Vi utgår från problem, laborationer och uppgifter som fångar elevernas intresse och sätter igång deras tankar. Eleverna undersöker och diskuterar i par och i grupp och gemensamt bygger vi vår kunskap om matematiska begrepp och vi som lärare skapar möjligheterna att göra det.
Detta är så viktigt och Matematiklyftet är en del på väg mot en likvärdig matematikutbildning för alla elever.
Smakprov från boken.
Hälsningar Madeleine Bergholtz
2) I klassen är elevers olika kunskaper värdefulla, genom att vi alla arbetar med samma område, diskuterar och argumenterar så utvecklas alla elever.
3) Matematikundervisningen är varierad. Vi undersöker, diskuterar och färdighetstränar.
4) Kvalitet är i fokus istället för kvantitet.
5) Matematiken finns i ett meningsfullt sammanhang. Vi utgår från problem, laborationer och uppgifter som fångar elevernas intresse och sätter igång deras tankar. Eleverna undersöker och diskuterar i par och i grupp och gemensamt bygger vi vår kunskap om matematiska begrepp och vi som lärare skapar möjligheterna att göra det.
Detta är så viktigt och Matematiklyftet är en del på väg mot en likvärdig matematikutbildning för alla elever.
Smakprov från boken.
Hälsningar Madeleine Bergholtz
