Utmärkt undervisning

Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad. Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning.

Lärarnas kompetensutveckling viktigast

Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar om att utveckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper.

Elevens engagemang utgångspunkt för undervisningen

Forskningen visar att undervisningen måste anpassas till elevernas kunskapsnivå och att det är centralt att lärare tror på sina elever. Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner. Detta i sig kräver kunskaper om elevernas utvecklingsbehov, undervisningsvariation, utmanande och inspirerande ansatser samt kunskaper om typiska misstag eleverna gör i ett givet undervisningsområde.

Håkansson och Sundberg understryker att kvalitativt god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Forskarna menar att det är viktigt att hantera lärandeuppgifter i en grupp och understödja interaktion mellan olika individer som ingår i en lärande miljö.

Tvärtemot mångas uppfattningar är det inte särskilt effektivt med kompensatorisk undervisning. Det är inte heller en effektiv undervisningsstrategi att utgå från att elever har olika lärstilar såsom visuell, spatial, lingvistisk eller kinestetisk, menar Håkansson och Sundberg. Men det är viktigt att all undervisning präglas av variation, utmaningar och erfarenhetsutbyte.

Återkoppling viktig för undervisning och lärande

Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål
.
Formativa arbetssätt viktigare än mindre klasser

Forskningen, som Håkanssons och Sundbergs sammanställning vilar på, visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna.

Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov.

Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken.

Differentiering ger sällan önskade effekter

Nivågrupperingar som baseras på förväntningar på elevers prestationer har ofta negativa effekter på elevers lärande och skolresultat. Åldersintegrerad eller åldersblandad undervisning har inte heller några större positiva effekter på elevers skolresultat eftersom förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre.

Pojkar har vanligtvis sämre skolresultat än flickor men forskarna förespråkar inte heller här speciella undervisningsstrategier. Orsaker till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är inte bara relaterade till undervisningsstrategierna i sig utan handlar ofta om ”antiskolbeteende” och manlighetsideal hos pojkar, enligt Håkansson och Sundberg.
Att senarelägga barns skolstart kan vara fördelaktigt om de kommer från hem med lägre utbildningsnivå. Å andra sidan menar forskare att vi inte i alltför stor utstreckning bör fokusera på ålder och utvecklingsstadier. Till exempel har forskningen utmanat den allmänt spridda ståndpunkten att barn lär sig språket vid en viss ålder. Håkansson och Sundberg menar att vi istället bör fokusera på undervisningens utformning och de sätt undervisningen kan stödja och utmana eleverna på.
Text: Vanja Lozic

Taget från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/kvalitativt-god-undervisning-viktigast-for-elevers-larande-1.194694

Synligt lärande, lucka 2 och 3

http://skola2011.blogspot.se/2012/11/synligt-larande-lucka-2.html

Här handlar det om hur stor effekt olika faktorer har för elevernas lärande. Vilka faktorer har stor påverkan och vilka ger liten eller kanske till och med har negativ påverkan på resultatet.

Jag tror vi tar de "rätta svaren" direkt.

http://skola2011.blogspot.se/2012/12/synligt-larande-lucka-3.html

Var det som ni trodde?

Mvh Madeleine

Nyhetsbrev; Synligt lärande, formativ bedömning mm

Skolportens grundskolebrev (http://www.epostservice.se/aspnet/v3/page/read.ashx?issueid=167020&userid=27432608&readid=0F3D3D3E71C8#1-betygsfragan) innehåller dessa punkter:

1. Betygsfrågan
2. Superlärare eller grupphandledare?
3. Forskning...
4...och utveckling
5. Hjärnan

6. Intervju med John Hattie som nu har skrivit en ny bok: »Synligt lärande – så kan lärare maximera elevers studieresultat«.

"— Det allra viktigaste för lärare är att kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon. Feedback i båda riktningarna är väldigt effektivt. Det som ger resultat är observationer, bedömningar och diskussioner i klassen som lärarna använder för att få en bild av hur eleverna tänker — och vad de kan och inte kan. Och som de sedan använder för att förändra undervisningen." säger han bland annat.
Lärare bör fråga sig:
 — Vilken kvalitet är det på de belägg som jag har för hur min undervisning påverkar eleverna? Tycker andra lärare också att mina belägg har tillräcklig kvalitet och tycker de att mina idéer om hur jag ska förbättra min undervisning håller? Lär jag eleverna både strategier, färdigheter och kunskapsinnehåll? Engagerar jag eleverna så att de verkligen lär sig och inte bara hålls sysselsatta? Finns det effektivare sätt för mina elever att bli bättre på än de jag använder nu?

7. Formativ bedömning
http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/2012/11/05/28-formativa-fraser/

Tommy Lucassi skriver detta i sin blogg:
I matematikundervisningen ska eleverna utveckla förmågor om problemlösning, begrepp, metoder, uttrycksformer och resonemang. Användningen ska dessutom bedömas. Därför måste vi använda ett tydligare språk och uttrycka vad vi faktiskt menar att eleven ska utföra. Här är 28 fraser som leder eleven rätt:

Om metoder
 •Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)
 •Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)
 •Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)
 •Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)
 •Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)
 •Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)
 •Får jag visa dig en bra metod?
 •Vilka metoder använder dina kompisar?
 •Varför valde du just denna metod?
 •Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.

Om uttrycksformer
 •Du vet hur du ska lösa uppgiften, men du vet inte hur du ska uttrycka det, eller hur?
 •Vet du vilka uttrycksformer som är lämpliga här?
 •Får jag visa dig två bra uttrycksformer?
 •Hur har dina kompisar uttryck sina idéer?
 •Varför valde du denna uttrycksform?

Om problemlösning
 •Vilken strategi har du för att lösa problemet?
 •Vilken strategi har du använt förut?
 •Varför valde du den strategin?
 •Hur brukar du göra när du ska lösa problem?
 •Vet du vilka strategier man skulle kunna använda

Om begrepp
 •Vet du vilka begrepp du kan använda här?
 •Behöver du träna på fler begrepp?
 •Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

 Om resonemang
 •Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?
 •Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?
 •Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?
 •Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?
 •Vet du hur du ska motivera din slutsats?

 http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/2012/09/
Här finns mycket mer att läsa om betygsättning, formativ bedömning, förmågor och tips på hur man kan arbeta med eleverna för att de ska se sin egen utveckling.

Här arbetar eleverna till exempel med en stor väggmatris där de sätter upp metoder de använt och sorterat upp de efter kvalitéer.

8. Läsundervisningen brister
9. Låt inte rädsla blockera lärande
10. Utmärkelser

Hälsningar Madeleine

Forskning om högpresterande elever

Läste detta intressanta i en artikel.
Detta är ju lite så vi tänkt med Matematikutmaningen i kommunen. :)

"Professor Inger Wistedt från Stockholms universitet tog under sin presentation död på ett antal myter om barn med speciell begåvning inom matematik, exempelvis att de lär sig utan stöd eller att de alltid är högpresterande. Tvärtom visar forskningen att dessa barn behöver stöttning för att kunna utveckla sin speciella förmåga, något som de också har rätt till enligt skollagen.

Inte alla elever skyltar heller med sin förmåga;
 -Matte är som leverbiff. Få tycker om det, och gör man det bör man hålla tyst om det för att inte råka illa ut, sa Inger Wistedt.

Vad dessa barn behöver är enligt forskningen en probleminriktad matematikundervisning, i motsats till att räkna tal och jämföra svar med facit. Eleverna bör också erbjudas en fördjupning av det som klassen just då arbetar med i matematiken. Att låta de med speciell förmåga räkna ”före” i bok efter bok (s.k. acceleration) är inte en bra lösning, menade Inger Wistedt, som inte heller var en stor vän av ”elitskolor”, i alla fall inte för yngre barn.

- En bättre lösning är att samla ihop dessa barn med speciell förmåga i grupper, till exempel på den skola de går i, och ge dem extra matematikundervisning vid särskilda tillfällen.

Syftet med Vetenskapsrådets resultatdialog är att presentera aktuell forskning inom utbildningsvetenskap och att fungera som mötesplats. I år medverkade totalt 26 forskningsprojekt, varav nio med anknytning till Stockholms universitet.

Läs mer om Inger Wistedts och hennes kollegors arbete på www.giftedmath.se"

Synligt lärande: forskning av John Hattie

Lärarens återkoppling är nyckeln till goda resultat

Lärarnas pedagogiska skicklighet och deras återkoppling till eleverna är centralt för elevernas skolresultat. Det visar skriften Synligt lärande, som sammanfattar världens största studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Skriften ges ut av SKL.

– Lärare gör skillnad, men all undervisning är inte effektiv. Ett avgörande inslag är att lärare medvetet söker återkoppling från eleverna om vad de vet, kan, förstår och inte behärskar. Tydliga mål och kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev behöver finnas på alla lektioner, alla skoldagar, hela skoltiden, säger Jan Håkansson, universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitet i Växjö och den som har tagit fram rapporten i samarbete med SKL.

Synligt lärande sammanfattar professor John Hatties unika forskningsöversikt med över 80 miljoner elever. För första gången presenteras nu resultat och analyser på svenska. De faktorer som i studien bedöms ha störst effekt för elevernas studieresultat är:

• Elevernas kännedom om uppsatta mål
• Resultatåterkoppling till eleven
• Lärarens pedagogiska förmåga
• Studiero i klassrummet
• Stöd och uppmuntran från hemmet
• Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

– Hatties studie är uppmuntrande eftersom den så tydligt visar att skolan kan ge alla barn kunskaper och resurser som ger dem förutsättningar att utvecklas i livet. Det står och faller inte med elevernas och föräldrarnas bakgrund. Det sporrar också oss på SKL att fortsätta med våra satsningar på matematik, rektorsutbildning och forskningssamarbete med andra organisationer, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

Fakta:Synligt lärande pekar ut mer och mindre viktiga påverkansfaktorer utifrån barnet, hemmet, skolan, läroplanen och undervisningen. Det är en sammanfattning av studien Visible Learning, som publicerades 2009 av utbildningsforskaren John Hattie vid Auckland University på Nya Zeeland. Den är en metametasyntes baserad på drygt 50 000 studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser om påverkan på elevers studieprestationer. Syftet är att få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.


Ladda ned Synligt lärande (pdf-dokument, öppnas i nytt fönster)

Ladda ned diskussionsmaterial (pdf-dokument, öppnas i nytt fönster)

Jan Håkanssons powerpointbilder från presskonferensen (pdf-dokument, öppnas i nytt fönster)

Per-Arne Anderssons powerpointbilder från presskonferensen (pdf-dokument, öppnas i nytt fönster)

Denna text är tagen från http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/lararens-aterkoppling-ar-nyckeln-till-goda-resultat.

John Hattie:s forskning hänvisas det till överallt nu och det är högaktuellt när vi pratar bedömning och vad det är som ger resultat.
Mvh Madeleine

Utgå från eleverna!
"Det är eleverna själva som slutligen avgör vad de lär sig. Därför måste vi anknyta till vad de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan."

(Hattie, 2009)

Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.

Finns det samband mellan svårigheter att läsa och skriva och problem med matematiken?

Ingvar Lundberg, Erland Hjelmqvist, Gunnar Bjursell, Martin Ingvar och Johan Lithner svarar även på dessa frågor:

Vad är neurovetenskap?
Vilken roll spelar arbetsminne och långtidsminne vid inlärning?
Vad är dyslexi?
Vad är dyskalkyli?
Vad är bra att veta om hjärnor som växer?
Är pojkar och flickors hjärnor olika?
Kan kunskap om hjärnan förändra skolan?
Går det att stimulera hjärnan till bättre skolprestationer?
Är forskarna överens?

Hjärnans hårda skola.

Alla har en åsikt om hur man bäst lär sig. Inte minst utbildningsminister Jan Björklund som vill ha mindre eget arbete och förespråkar mer traditionell katederundervisning. Men vad gillar våra hjärnor?

I Medicinsk vetenskap går att läsa om forskning angående hur hjärnan tar till sig kunskap.


Brain by TZA on Flickr
Hjärnliga hälsningar Madeleine. ;)

Tema Bedömning och Tema Matematik

Forskning.se har tillsammans med Skolverket gjort ett tema kring bedömning.

Tittar man lite mer på sidan så hittar man fler teman, bland annat ett om matematik.  Här kan man hitta lite om matematikens historia och matematik i praktiken. Det ges exempel på vad man använder för matematik på olika arbetsplatser.