Matematiklyftet är igång igen

I torsdags körde vi igång med de resterande 58 pedagoger i Skara kommun som ska genomföra Matematiklyftet under detta läsåret.
Vi som handleder är Nina Hamzic, Mikaela Gustafsson och jag, Madeleine Bergholtz

Det är lärare från åk1 - åk 6 samt gymnasiet som är indelade i 11 basgrupper utifrån vilken årskurs man har. Allt för att sprida kunskap mellan skolorna och underlätta planering av de lektioner man ska utarbeta i de olika delarna i modulerna.

Grupperna fick börja med att diskutera gemensamma regler för gruppens arbete och sedan sattes det igång att jobba med Problemlösningsmodulen del 1 och 2 dvs läsa texter, diskutera dessa samt planera upp en lektion med sin klass.

Så nu är vi igång!

Man kan följa mattelyftet på twitter på #malyft

och här är länken till lärportalen.

:-)

 Madeleine Bergholtz

Mattelyftet problemlösning

Skaras deltagare i mattelyftet, åk 1-3-lärare från Mariebergskolan, Valleskolan och Ardalaskolan samt åk 7-9-lärare från Djäkneskolan och Teglaskolan, har genomfört Problemlösningsmodulen och håller nu på med Algebramodulen.

Jag, som handleder 1-3-lärarna, ser väldigt ambitiösa deltagare som vänder och vrider på begrepp, analyserar sin undervisning, diskuterar vad, hur och på vilket sätt i detalj man tänker genomföra det kommande lektionstillfället med sina elever, ger varandra tips på material, lyssnar och omvärderar sina kunskaper om lärande. Det skrattas, fikas, alla kommer till tals och verkar trivas i sina grupper. Sedan träffas man även på enheten för att samtala om litteratur och kommande uppdrag.

Genom att kritiskt granska sin egen och andras undervisning, lyfta upp problem och svårigheter på detta sätt tillsammans med kolleger skapas goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
Hade vi inte fått tid och tillfälle att tillsammans gräva lite djupare med problemlösning och tillsammans stött och blött frågor vi ställt oss så skulle vi nog inte fått insikt om vad vi vinner på att arbeta med problemlösning och som vi tror kommer ge högre måluppfyllelse.

Bild tagen från Nämnaren Strävorna.

Här är en utvärdering från Problemlösningsmodulen:

Vi har upplevt det mycket värdefullt att lägga fokus och tid på problemlösning. Struktur och faser har blivit en röd tråd i vårt arbete

Vi har blivit bättre på att lägga tid på struktur, redovisning, och metakognitiva samtal men vi behöver arbeta vidare och utveckla det ännu mer.

När vi regelbundet och ofta ställer de metakognitiva frågorna ser vi att eleverna utvecklar sin förmåga att se vad de lärt sig och att formulera det.

Vi behöver jobba mer på att det blir en del av vardagen

Vårt arbete har ökat möjligheten att se barnen och se deras förmågor

Vi pedagoger har stor betydelse när det gäller elevernas inställning till problemlösning.  Stöttning och påverkan är otroligt viktig.

Vi har sett stora vinster med problemlösning och tycker att det är betydelsefullt att:

·         arbeta  med olika uttrycksformer (rita, arbeta med konkret material, ord, mattesymboler m.m).
·         ge tid att lösa ett problem
·         fokusera mer på kvalitet än kvantitet
·         låta eleverna undersöka och pröva sig fram
·         anpassa uppgifter
·         låta eleverna jobba i par eller grupp
·         lotsa och stötta och ha en medvetenhet i detta
·         arbeta med kommunikation

Det har varit bra att starta med 1:orna så tidigt. Det som först verkade omöjligt fungerar bra nu.

Det blir tydligt vilka elever som inte har någon strategi när man arbetar med problemlösning. Det hade jag nog inte sett annars.

Man får in matematiska områden t.ex multiplikation på ett naturligt sätt. Vad kan det vara i verkligheten?  Bra att eleverna själva får upptäcka det. Befästs bättre än om läraren har genomgång om multiplikation.

Eleverna har blivit vana vid att gå fram och redovisa. Använder EPA – enskilt – par – grupp.

Det gäller att man samlar ihop gruppen innan lektionen är slut så man sammanfattar eller låter någon grupp visa en lösning eller berätta en uppgift.

Det ultimata är att använda halvklasstimmar för att se så många elever som möjligt. Se deras framgång samt stötta när de behöver stöd.

Det är viktigt att rektorerna förstår behovet och ger förutsättningar till arbete i mindre grupper. 

Vi lärare har fått ett lugn i att det får ta tid. Ett problem på en eller två lektioner.

Låtit elever göra egna problem, det gjorde jag inte så mycket förut. Man kan se om de förstått eller om de bara gör ett helt ”annat” problem.

Förstått mer hur viktigt det är att arbeta med problemlösning och hur mycket matematik man får med på samma gång. Får syn på så mycket som man inte skulle sett om de bara räknar själva i en bok.

Fått eleverna nyfikna och tänka i andra baner.

Viktigt att tänka ut vad det är jag vill ha syn på. Vilken förmåga tittar jag på, vill jag se om de kan se ett mönster, kan de se samband…

Vi känner även ett stort behov av att ta tid till att samlas med kollegorna på skolan för att diskutera kommande område. Samtalet med andra gör att jag får en ökad förståelse än om jag själv sitter och läser igenom texten. Där är det upp till oss pedagoger att hitta tillfälle. Vi kan även tycka att uppgifterna i problemlösning har varit av samma typ gå vidare och vi diskuterar även hur vi ska få en god undervisning i problemlösning framöver. Man kanske skulle satsa på att köpa in ett material. Vi tycker att det har varit en mycket bra modul där vi har sett en god progression hos eleverna.

Upptäckt hur bra det är att sitta tillsammans och se på de filmer som varit med eller sitta och läsa ihop så man sen diskuterar texten direkt. Kollegialt lärande på skolan!!

Vi pratar mer på enheten om problemlösning. Vi vill hitta mer bra problem att fortsätta arbeta med. Vi ska försöka spara bra problem och dela med oss till varandra.

Blivit stärkt i det man gjort.

Mycket positiva tankar med andra ord!

Mitt dilemma är att grupperna är samtidigt så jag får tyvärr inte vara med hela tiden i alla grupperna och kan inte alltid handleda som jag skulle vilja med att höra hela samtalen och ställa de där tankeväckande frågorna i rätt stund. :(

Här står det lite mer om Mattelyftet:

http://www.skolvarlden.se/artiklar/mattelyftet-kan-vanda-utvecklingen

Just nu håller vi på med modulen Algebra och det pratas "kritiska aspekter", mönster och formativ bedömning för fullt. Att det är så mycket att tänka på när man arbetar med mönster! Och tänk att det finns så många olika slags mönster att förhålla sig till och som man måste ha kolla på att eleverna verkligen har förstått!

Mycket intressant och roliga uppgifter för eleverna att arbeta med.

Hälsningar Madeleine 

Mattelyftet problemlösning

Våra tre grupper som är med i mattelyftet för åk 1 - 3 har nu träffats vid tre tillfällen. Grupperna, som består av 5 eller 6 personer från olika skolor, träffas 2,5 timme varannan vecka. Vi arbetar med modulen "Problemlösning" som består av 8 olika delar.

I varje del är det texter som ska läsas eller filmer som ska ses. Dessa texter/filmer diskuteras i gruppen utifrån olika frågeställningar och sedan ska man planera en lektion som man ska ha med eleverna som utgår från det man läst eller sett. Vid nästa träff reflekterar gruppen över sina lektioner och vad man lärt sig.

Del 1 handlade om begreppet "matematiska problem". Vad har lärarna för uppfattning om matematiska problem? Vad har eleverna för uppfattning?

Vi pratade om att eleverna kan uppfatta ordet problem som ett negativt ord för att man inte använt det uttrycket så mycket förut. Är räknehändelse eller uppgift samma sak? Viktigt att vi använder de riktiga matematiska begreppen med eleverna så att de kan använda dessa.

Detta, eller ett liknande omarbetat problem, fick eleverna lösa.
För en del elever var det en rutinuppgift, för andra ett problem. Vissa "duktiga" löser det men kan inte förklara  hur de tänkt och då kunde någon annan i gruppen förklara. Lite svårt vad det gäller pengar som kanske inte används av eleverna så mycket idag. Begreppet "lika mycket till" och "hälften" kom fram mer än begreppet "dubbelt". Bra att låta eleverna tänka själva först innan de gör i gruppen. Eleverna är inte vana vid att lösa problem i flera steg. Alla har inte tålamod. mm mm

Del 2 handlade om att skapa undervisningssituationer där eleverna ges möjlighet att formulera egna problem. Problem som elever själva skapat visar vilken förståelse för matematik som eleven har och hur detta kan uttryckas och kommuniceras. ALLA elever gagnas av att skapa egna problem, inte bara de högpresterande. Det uppmanar till kreativitet mer än att fokusera på minnesträning och upprepning av procedurer.

Återigen fick elever arbeta med ett problem (se ovan) eller ett omarbetat, sedan fick de göra ett eget problem vilket visade sig bli av väldigt varierat resultat. En del gjorde helt andra problem, en del gjorde liknande i flera steg, en del hade svårt att formulera frågor mm.
För att ge vidare möjlighet i att skapa problem kom en grupp på att deras elever kunde göra problem till de yngre, då hade de ju en verklig mottagare.

Del 3 handlar om hur en problemlösningslektion kan delas in i olika faser och lärarna har planerat en eller flera lektioner utifrån dessa.

Det ska bli spännande att höra vilka reflektioner som gjorts när vi träffas nästa gång. Många upplever att eleverna inte orkar lyssna på varandras redovisningar så länge så då är frågan hur man löser det?
Vi har också haft diskussioner om att man helst vill ha halvklass när man arbetar med problemlösning så man kan gå runt till grupperna, stötta dom och hinna lyssna på varje grupps resonemang.
(Det är väldigt lätt att hamna i diskussioner om resurser när vi har våra träffar, vilket inte är så konstigt.)

Högstadiegrupperna arbetar också vidare med problemlösning men deras delar följer inte riktigt samma linje som för åk 1 - 3 av naturliga skäl. Det är Mikaela Gustavsson som handleder dessa grupper.

Här kan du gå in på lärportalen för Matematiklyftet och läsa om alla moduler och delar som finns.

Mvh Madeleine

Matematiklyft på G

Förra veckan hade våra grupper från åk 7 - 9 sin träff och idag körde åk 1 - 3 -grupperna igång med matematiklyftet. I Skara ser upplägget ut så att vi träffas varannan vecka 2,5 tim. I grupperna är det deltagare från flera skolor vilket vi ansåg var bra för att få ny input och kanske en annan roll i gruppen än den man har på sin egen skola.

Lite synd är det att vi som handledare inte är med i grupperna hela tiden.
Det kändes dock väldigt bra att träffa ett sånt härligt gäng pedagoger och höra deras diskussioner kring problemlösning.

Så nu kör vi!!!!

Välkomna till ett nytt LÄR-år 2013/2014!

Det var på twitter som jag läste Hans-Åke Scherps önskan om att använda uttrycket lärår istället för läsår för att få en mer överensstämmande bild av vad skolarbetet går ut på. Jag tycker det var en bra tanke och ska försöka använda det. Genom twitter har jag fått en massa tips som rör skolutveckling som jag i min tur kan dela med mig av här. Skaffa ett twitterkonto så kan du hitta en massa människor som är intressanta att följa och där du får de senast nyheterna inom skolvärlden med en gång.

Hoppas att ni alla har njutit av denna härliga sommar och kommer tillbaka med nya krafter att utvecklas ihop med eleverna och med era kolleger. Just kollegialt lärande är en av de mest effektiva formen av lärande och på det sätt som Matematiklyftet är utformat kring. I Skara är det lärare för
åk 1 - 3, åk 7 - 9 samt gymnasielärarna som börjar.

Till er som ska planera upp läsåret i NO och SO finns nu de nationella proven 2013 fritt att användas och som ger oss vägledning i vilket sätt vi bör undervisa. Vilka slags frågor ställer vi för att utmana tänkandet? Har eleverna verkligen lärt sig det vi trodde de lärt sig - vilket INTE är självklart är entydigt med det vi undervisat om. Att låta eleverna berätta och beskriva det de lärt sig under lektionen, eller skriva ner på en liten lapp innan de går ut (exit-pass) ska jag göra mer för att se om jag behöver förtydliga något till nästa lektion.
 
Ämnesproven i NO-ämnena för årskurs 6 kommer att vara uppdelade i tre delprov, ett för varje förmåga.
Delprov A: Förmågan att kommunicera
Delprov B: Förmågan att undersöka
Delprov C: Förmågan att använda begreppen

Här hittar du SO-ämnena.

Kram Madeleine

Matematiklyftet - vad är det?

Ett stort antal lärare i Skara kommer i höst vara med i Matematiklyftet.

 

Tina Åkergård, Mikaela Gustafsson och jag, Madeleine Bergholtz ska vara handledare i Skara. Vi "träffade" de övriga 727 stycken en dag i förra veckan på handledarutbildningen, och nu i veckan ska vi planera upp med rektorerna mer hur upplägget kommer se ut för de lärare som deltar första året. Mer info kommer.
 

Vad är då Matematiklyftet?
 

Matematiklyftets huvudomgång startar i augusti 2013. Då kommer 290 huvudmän med totalt 750 matematikhandledare och 13 970 matematiklärare ha möjlighet att delta i Matematiklyftet. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för grundskollärare, gymnasielärare, lärare inom vuxenutbildning samt till pedagoger i förskoleklass och förskola.

Fortbildning i matematikdidaktik

Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Matematiklyftet pågår 2012–2016.

Utbildningar för matematikhandledare och rektorer

Som stöd för lärarna ska huvudmännen utse matematikhandledare som också kommer att erbjudas en särskild utbildning. För att stödja rektorer att aktivt bidra till fortbildningens genomförande, erbjuds också utbildningar för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Här intill finns både datum för rektorernas utbildningar och ett dokument med mer fördjupad information om Matematiklyftet.

Lärportalen för matematik

Till fortbildningen finns en särskilt utvecklad webbplats med det didaktiska stödmaterialet. Innehållet utgår från läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda skolformerna. Det tar hänsyn till aktuell och relevant forskning samt analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella undersökningarna. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för samtliga skolformer utom fritidshemmet. Förskolan och förskoleklassen omfattas dock inte av statsbidraget i Matematiklyftet.

Läs mer här:
http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/matematiklyftet

Matematiklyftet

Matematiklyftet är Skolverkets nya satsning på lärare i matematik. Fortbildningen fokuserar på undervisningen och hur lärarna kan utveckla sina undervisningsmetoder. Därför har den sin utgångspunkt i det så kallade kollegiala lärandet, med lärare som lär av varandra. Hösten 2012 startar den första omgången med ett urval av 28 grundskolor runtom i landet.

Du kan följa arbetet på skolverkets hemsida om matematiklyftet.

Vi får se när det är Skaras tur att komma med!

Hälsningar Madeleine

Regeringens beslut om matematiklyftet

Då har Skolverket fått uppdrag från regeringen om utbildning av matematiklärare, handledare och rektorer. Läs mer här.

Vi får med spänning följa detta för att se vad det innebär för oss.