I förra veckan var jag med när Ann-Sofie Solman och Ann-Sofi Haraldsson startade igång en ny
termin med matematikutmaningen för de 6:or i kommunen som vill ha lite mer utmaningar i matematik. Efter en smörgås så har de 1 1/2 timme varje vecka på Djäkneskolan.
Det var 17 elever som fick ta sig an Pythagoras sats genom att rita rätvinkliga trianglar, mäta "benen" dvs kateten och räkna ut hypotenusan.
Man undersökte samband och drog slutsatser och visst var det lite kul när Ann-Sofie H berättade att man inte brukar arbeta med detta förrän i 9:an.
En del elever var nya och tyckte det var kul att få göra lite annat än det man brukade göra i klassen. För de båda Ann-Sofiorna är det kul att få jobba med elever som verkligen vill och är intresserade. Eleverna är på hugget och ritar figurer i sina häften efter bästa förmåga. Bland annat upptäckte flera att det var lättare att rita raka linjer om man höll sig till de linjer som finns i räknehäftet.
9:orna är inne på sitt 3:e år med matteutmaningen och förhoppningsvis kan vi fortsätta med 6:orna fler år. Vi måste satsa på de som behöver mer utmaningar i matematik också.
Mvh Madeleine Bergholtz
måndag 30 januari 2012
torsdag 19 januari 2012
Kapla-matematik i förskolan
Här kan ni läsa om hur man på en förskola arbetat med kaplastavar för att utveckla barnens användande av matematik i vardagen.
torsdag 12 januari 2012
Verktyg och resurser för lärande
Ystad Kommun har byggt upp en fantastisk sida där man kan hitta en massa resurser för lärande.
Man klickar direkt på länken eller på ett ämne man vill hitta mer inom och så kommer man vidare till andra bra sidor där man kan titta.
På högersidan finns andra bra länkar att gå in på.
(Det enda som egentligen fattas är tid att sätta sig in i allt bra som finns men man kan ta en sak lite då och då... Alla kan ju inte kunna allt men hjälps vi åt så är vi en bit på väg i alla fall.)
Kanske kan vi i Skara ha en lika fin hemsida? =)
Ha det bäst!
Madeleine Bergholtz
Man klickar direkt på länken eller på ett ämne man vill hitta mer inom och så kommer man vidare till andra bra sidor där man kan titta.
På högersidan finns andra bra länkar att gå in på.
(Det enda som egentligen fattas är tid att sätta sig in i allt bra som finns men man kan ta en sak lite då och då... Alla kan ju inte kunna allt men hjälps vi åt så är vi en bit på väg i alla fall.)
Kanske kan vi i Skara ha en lika fin hemsida? =)
Ha det bäst!
Madeleine Bergholtz
Creative Commons, Kolla källan
Idag på jobbet kom vi att prata om hur man får kopiera bilder från nätet och använda i sina egna arbeten. Detta gör ju eleverna utan att kanske ens veta om att man inte får ta bilder hur som helst, vilket vi behöver informera dem om. Skolverket har precis gett ut en skrift som kan laddas ned där det står om detta med upphovsrätt av texter, bilder, filmer och ljudinspelningar. Vilka bilder får man använda? Hur gör jag om jag vill licenciera mitt verk så andra kan använda det?
Det finns även en sida "Kolla källan", också från Skolverket, som handlar om källkritik, upphovsrätt och säkerhet på nätet där man kan läsa mer.
Och här på "Skolväskan" finns massor om bilder vad det gäller rättigheter, länkar att hämta ifrån men även hur man kan använda bilder, se högerfältet.
Det finns även en sida "Kolla källan", också från Skolverket, som handlar om källkritik, upphovsrätt och säkerhet på nätet där man kan läsa mer.
Och här på "Skolväskan" finns massor om bilder vad det gäller rättigheter, länkar att hämta ifrån men även hur man kan använda bilder, se högerfältet.
![]() |
| Symmetri med logiska block. Bild tagen av Madeleine Bergholtz och får gärna användas hur du vill. |
Hälsningar Madeleine. =)
måndag 9 januari 2012
Fler borde engagera sig för att lyfta matematiken
Det minskande intresset för matematik hotar på sikt Sveriges konkurrenskraft. För att bryta trenden behöver fler engagera sig – från alla delar av samhället, skriver Microsofts svenska VD och KTH:s rektor i tidskriften Dagens Samhälle. Läs hela artikeln här.
Som redan konstaterats av Teknikdelegationen kommer behovet av personer med naturvetenskaplig kompetens i framtiden inte bara behövas inom IT-branschen, utan även i allt högre utsträckning inom tjänstesektorn.
Det är naturligtvis bekymmersamt och går att härleda till flera saker, däribland dagens elevers bristande intresse för matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det svaga intresset går långt ner i åldrarna och beror, enligt Statskontoret, på en avsaknad av behöriga matematiklärare. Resultatet är låg kvalitet på undervisningen och elever som lär sig att räkna utan att förstå varför. Det resulterar i sin tur i att eleverna inte söker sig vidare till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Detta är inte bara en myndighetsfråga utan hela Sveriges näringsliv berörs. Därför stöttar Microsoft och KTH projektet "Mattecoach på nätet" där skolelever från åk 6 får tillgång till mattehjälp av blivande matematiklärarare via nätet.
Som redan konstaterats av Teknikdelegationen kommer behovet av personer med naturvetenskaplig kompetens i framtiden inte bara behövas inom IT-branschen, utan även i allt högre utsträckning inom tjänstesektorn.
Det är naturligtvis bekymmersamt och går att härleda till flera saker, däribland dagens elevers bristande intresse för matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det svaga intresset går långt ner i åldrarna och beror, enligt Statskontoret, på en avsaknad av behöriga matematiklärare. Resultatet är låg kvalitet på undervisningen och elever som lär sig att räkna utan att förstå varför. Det resulterar i sin tur i att eleverna inte söker sig vidare till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Detta är inte bara en myndighetsfråga utan hela Sveriges näringsliv berörs. Därför stöttar Microsoft och KTH projektet "Mattecoach på nätet" där skolelever från åk 6 får tillgång till mattehjälp av blivande matematiklärarare via nätet.
Skolverkets matematiksatsning utvärderad
Över 200 000 elever deltog i satsning på matematik
Mellan 2009 och 2011 har över 200 000 elever och 12 000 lärare deltagit i den matematiksatsning som Skolverket drivit. Slutrapporten som publiceras idag visar att de lärare som deltagit överlag anser att satsningen lett till bättre undervisning. En annan viktig slutsats är att det är bättre att satsa på att utveckla lärares förmåga att undervisa än att bara satsa på datorer och laborativt undervisningsmaterial.
Mellan 2009 och 2011 har över 200 000 elever och 12 000 lärare deltagit i den matematiksatsning som Skolverket drivit. Slutrapporten som publiceras idag visar att de lärare som deltagit överlag anser att satsningen lett till bättre undervisning. En annan viktig slutsats är att det är bättre att satsa på att utveckla lärares förmåga att undervisa än att bara satsa på datorer och laborativt undervisningsmaterial.
- Många lärare beskriver att satsningen har gett dem tid att utveckla det kollegiala samarbetet och förbättra undervisningsmetoderna. Där man istället haft ett utpräglat fokus på material ser vi inte samma positiva resultat, säger Anders Palm projektledare på Skolverket.
Uppdraget till Skolverket har varit att hitta och sprida exempel på god matematikundervisning i grundskolan. I många fall är det skolor som redan uppnår bra resultat som har ansökt och beviljats bidrag.
- Utvärderingen visar att satsningen inte i första hand har gynnat likvärdigheten mellan skolor. Uppdraget har varit att hitta de goda exemplen och nu kommer vi jobba med att sprida de kunskaperna till fler skolor och lärare runt om i landet, säger Anders Palm.
Under de tre åren har 886 lokala utvecklingsprojekt beviljats bidrag från Skolverket. Totalt har 352 miljoner kronor fördelats. Slutrapporten och annat underlag finns att läsa på www.skolverket.se/matematik
Skolverket väntar just nu på ett uppdrag från regeringen att genomföra en omfattande fortbildning av alla matematiklärare i hela landet. Fortbildningen är en del av det aviserade Mattelyftet och totalt beräknas 40 000 matematiklärare omfattas under perioden 2012-2015. Resultaten och erfarenheterna från matematiksatsningen kommer att utgöra viktiga inslag i fortbildningen för att så många lärare som möjligt ska ges förutsättningar att utveckla sin undervisning. ( Här kan ni läsa mer om bakgrund och förslag på hur denna satsning ska gå till.)
Spridning av goda exempel
Uppdraget till Skolverket har varit att hitta och sprida exempel på god matematikundervisning i grundskolan. I många fall är det skolor som redan uppnår bra resultat som har ansökt och beviljats bidrag.
- Utvärderingen visar att satsningen inte i första hand har gynnat likvärdigheten mellan skolor. Uppdraget har varit att hitta de goda exemplen och nu kommer vi jobba med att sprida de kunskaperna till fler skolor och lärare runt om i landet, säger Anders Palm.
Mer om matematiksatsningen
Under de tre åren har 886 lokala utvecklingsprojekt beviljats bidrag från Skolverket. Totalt har 352 miljoner kronor fördelats. Slutrapporten och annat underlag finns att läsa på www.skolverket.se/matematik
Ny stor satsning på matematik
Skolverket väntar just nu på ett uppdrag från regeringen att genomföra en omfattande fortbildning av alla matematiklärare i hela landet. Fortbildningen är en del av det aviserade Mattelyftet och totalt beräknas 40 000 matematiklärare omfattas under perioden 2012-2015. Resultaten och erfarenheterna från matematiksatsningen kommer att utgöra viktiga inslag i fortbildningen för att så många lärare som möjligt ska ges förutsättningar att utveckla sin undervisning. ( Här kan ni läsa mer om bakgrund och förslag på hur denna satsning ska gå till.)
Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.
Finns det samband mellan svårigheter att läsa och skriva och problem med matematiken?
Ingvar Lundberg, Erland Hjelmqvist, Gunnar Bjursell, Martin Ingvar och Johan Lithner svarar även på dessa frågor:
Vad är neurovetenskap?
Vilken roll spelar arbetsminne och långtidsminne vid inlärning?
Vad är dyslexi?
Vad är dyskalkyli?
Vad är bra att veta om hjärnor som växer?
Är pojkar och flickors hjärnor olika?
Kan kunskap om hjärnan förändra skolan?
Går det att stimulera hjärnan till bättre skolprestationer?
Är forskarna överens?
Ingvar Lundberg, Erland Hjelmqvist, Gunnar Bjursell, Martin Ingvar och Johan Lithner svarar även på dessa frågor:
Vad är neurovetenskap?
Vilken roll spelar arbetsminne och långtidsminne vid inlärning?
Vad är dyslexi?
Vad är dyskalkyli?
Vad är bra att veta om hjärnor som växer?
Är pojkar och flickors hjärnor olika?
Kan kunskap om hjärnan förändra skolan?
Går det att stimulera hjärnan till bättre skolprestationer?
Är forskarna överens?
Etiketter:
forskning,
läs- o skrivsvårigheter,
svenska,
undervisning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

