Mattelyftet problemlösning

Våra tre grupper som är med i mattelyftet för åk 1 - 3 har nu träffats vid tre tillfällen. Grupperna, som består av 5 eller 6 personer från olika skolor, träffas 2,5 timme varannan vecka. Vi arbetar med modulen "Problemlösning" som består av 8 olika delar.

I varje del är det texter som ska läsas eller filmer som ska ses. Dessa texter/filmer diskuteras i gruppen utifrån olika frågeställningar och sedan ska man planera en lektion som man ska ha med eleverna som utgår från det man läst eller sett. Vid nästa träff reflekterar gruppen över sina lektioner och vad man lärt sig.

Del 1 handlade om begreppet "matematiska problem". Vad har lärarna för uppfattning om matematiska problem? Vad har eleverna för uppfattning?

Vi pratade om att eleverna kan uppfatta ordet problem som ett negativt ord för att man inte använt det uttrycket så mycket förut. Är räknehändelse eller uppgift samma sak? Viktigt att vi använder de riktiga matematiska begreppen med eleverna så att de kan använda dessa.

Detta, eller ett liknande omarbetat problem, fick eleverna lösa.
För en del elever var det en rutinuppgift, för andra ett problem. Vissa "duktiga" löser det men kan inte förklara  hur de tänkt och då kunde någon annan i gruppen förklara. Lite svårt vad det gäller pengar som kanske inte används av eleverna så mycket idag. Begreppet "lika mycket till" och "hälften" kom fram mer än begreppet "dubbelt". Bra att låta eleverna tänka själva först innan de gör i gruppen. Eleverna är inte vana vid att lösa problem i flera steg. Alla har inte tålamod. mm mm

Del 2 handlade om att skapa undervisningssituationer där eleverna ges möjlighet att formulera egna problem. Problem som elever själva skapat visar vilken förståelse för matematik som eleven har och hur detta kan uttryckas och kommuniceras. ALLA elever gagnas av att skapa egna problem, inte bara de högpresterande. Det uppmanar till kreativitet mer än att fokusera på minnesträning och upprepning av procedurer.

Återigen fick elever arbeta med ett problem (se ovan) eller ett omarbetat, sedan fick de göra ett eget problem vilket visade sig bli av väldigt varierat resultat. En del gjorde helt andra problem, en del gjorde liknande i flera steg, en del hade svårt att formulera frågor mm.
För att ge vidare möjlighet i att skapa problem kom en grupp på att deras elever kunde göra problem till de yngre, då hade de ju en verklig mottagare.

Del 3 handlar om hur en problemlösningslektion kan delas in i olika faser och lärarna har planerat en eller flera lektioner utifrån dessa.

Det ska bli spännande att höra vilka reflektioner som gjorts när vi träffas nästa gång. Många upplever att eleverna inte orkar lyssna på varandras redovisningar så länge så då är frågan hur man löser det?
Vi har också haft diskussioner om att man helst vill ha halvklass när man arbetar med problemlösning så man kan gå runt till grupperna, stötta dom och hinna lyssna på varje grupps resonemang.
(Det är väldigt lätt att hamna i diskussioner om resurser när vi har våra träffar, vilket inte är så konstigt.)

Högstadiegrupperna arbetar också vidare med problemlösning men deras delar följer inte riktigt samma linje som för åk 1 - 3 av naturliga skäl. Det är Mikaela Gustavsson som handleder dessa grupper.

Här kan du gå in på lärportalen för Matematiklyftet och läsa om alla moduler och delar som finns.

Mvh Madeleine