fredag 28 mars 2014

Nytt bedömningsstöd för lärande i matematik samt ny bedömningsportal

Skolverket har tagit fram ett nytt bedömningsstöd i matematik  som relaterar till ämnesproven i åk 3,6 och 9. Det innehåller olika matriser och underlag för bedömning i:
Algebra
Geometri
Samband
Taluppfattning
Sannolikhet

Här är ett exempel på vad som finns i alla områden:

Matriser på det centrala innehållet:


Självbedömning:


Samt lärardokumentation:



Det går alltså att ladda ner på Skolverkets hemsida och man kan dokumentera direkt i wordfilen.

Dessutom finns en ny bedömningsportal under uppbyggnad.

Här finns nu Concept Cartoons eller begreppsbilder som du kan använda men för att komma åt dem behöver man få ett inlogg av sin rektor.



Till dessa finns även ett dokumentationsstöd.
Till addition och subtraktion finns det alltså 14 st bilder att samtala kring.
Jag har använt de som finns i NO och jag tycker de ger mycket goda tillfälle till bra samtal och diskusssion.

Hälsningar från Madeleine

Filmade föreläsningar från matematikbiennalen i februari.

Det finns ett antal föreläsningar som filmades vid biennalen i Umeå som vi alla kan ta del av.

Hans Persson visar kul och kreativa matte- och NO-experiment.

Matematikforskare Torulf Palm berättar om formativ bedömning.

"Matematik är ett språk man utvecklar hela livet. Lär man sig ett nytt språk får man ett ökat självförtroende. Pernilla Tengvall och Hanna Almström, båda NO- och mattelärare, talar om fem strategier för ett formativt förhållningssätt där ett gott gruppklimat och delaktighet är några av hörnstenarna".
Detta programmet har du här!


torsdag 27 mars 2014

Att bli bra på huvudräkning

Behöver inte vara så svårt bara eleverna blir undervisade i de räkneregler som finns och det tidigt, redan i ettan och lågstadiet. Det hävdar Wiggo Kilborn, forskare och lärarutbildare, i sin föreläsning som var på matematikbiennalen i Umeå i februari i år.
Han visar här på hur man kan göra det tydligt för elever och samtidigt följa deras tänkande kring olika strategier.

Här är länk till UR-play och hans föreläsning.

Här är länk till en pdf från samma föreläsning.

"Många elever uppfattar att huvudräkning handlar om en massa knep och knåp. Så är det inte.
Det handlar istället om att på ett genomtänkt sätt använda räknestrategier som bygger de
grundläggande räkneregler. Eftersom man vid huvudräkning utför alla beräkningar i huvudet,
ställer detta vissa krav på variation i de strategier man använder. Det gäller nämligen att välja
strategier som gör det möjligt att få plats med alla beräkning i huvudet.

Men innebär inte detta att man måste lägga ner ett stort arbete på just huvudräkning, och hur
hinner man då med allt annat? Svaret är att de räkneregler man använder för att bygga upp
huvudräkningsstrategier används inom andra områden av den grundläggande
matematikundervisningen. Huvudräkningen blir därför inte ett självändamål utan i stället ett
strakt stöd för resten av undervisningen. Genom att diskutera huvudräkningsstrategier med
eleverna ger man dem möjligheter att utveckla i stort sett alla de förmågor som nämns i
kursplanen i matematik. "



tisdag 11 mars 2014

Pi-dagen på fredag den 14 mars

Nu på fredag den 14 mars firas Pi-dagen i hela världen.


Här på SMaL:s hemsida kan du hitta tips på aktiviteter att göra.

Jag har även lagt ut förslag på aktiviteter förut som du kan titta på här.

Hälsningar Madeleine.



.

måndag 3 mars 2014

Kängurutävlingen den 20 mars



Nu är det dags att anmäla sig till årets Kängurutävling.
Det gör du här:

http://ncm.gu.se/form/kanguru2014/

Föregående års problem finns här:

http://ncm.gu.se/kangaru

Klart du är med - eller åtminstone ser till att få problemen för att arbeta med dem utan att "tävla" eller skicka in resultat! // Madeleine

torsdag 27 februari 2014

Mattelyftet problemlösning

Skaras deltagare i mattelyftet, åk 1-3-lärare från Mariebergskolan, Valleskolan och Ardalaskolan samt åk 7-9-lärare från Djäkneskolan och Teglaskolan, har genomfört Problemlösningsmodulen och håller nu på med Algebramodulen.

Jag, som handleder 1-3-lärarna, ser väldigt ambitiösa deltagare som vänder och vrider på begrepp, analyserar sin undervisning, diskuterar vad, hur och på vilket sätt i detalj man tänker genomföra det kommande lektionstillfället med sina elever, ger varandra tips på material, lyssnar och omvärderar sina kunskaper om lärande. Det skrattas, fikas, alla kommer till tals och verkar trivas i sina grupper. Sedan träffas man även på enheten för att samtala om litteratur och kommande uppdrag.

Genom att kritiskt granska sin egen och andras undervisning, lyfta upp problem och svårigheter på detta sätt tillsammans med kolleger skapas goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
Hade vi inte fått tid och tillfälle att tillsammans gräva lite djupare med problemlösning och tillsammans stött och blött frågor vi ställt oss så skulle vi nog inte fått insikt om vad vi vinner på att arbeta med problemlösning och som vi tror kommer ge högre måluppfyllelse.

Bild tagen från Nämnaren Strävorna.

Här är en utvärdering från Problemlösningsmodulen:
Vi har upplevt det mycket värdefullt att lägga fokus och tid på problemlösning. Struktur och faser har blivit en röd tråd i vårt arbete
Vi har blivit bättre på att lägga tid på struktur, redovisning, och metakognitiva samtal men vi behöver arbeta vidare och utveckla det ännu mer.
När vi regelbundet och ofta ställer de metakognitiva frågorna ser vi att eleverna utvecklar sin förmåga att se vad de lärt sig och att formulera det.
Vi behöver jobba mer på att det blir en del av vardagen
Vårt arbete har ökat möjligheten att se barnen och se deras förmågor
Vi pedagoger har stor betydelse när det gäller elevernas inställning till problemlösning.  Stöttning och påverkan är otroligt viktig.

Vi har sett stora vinster med problemlösning och tycker att det är betydelsefullt att:
·         arbeta  med olika uttrycksformer (rita, arbeta med konkret material, ord, mattesymboler m.m).
·         ge tid att lösa ett problem
·         fokusera mer på kvalitet än kvantitet
·         låta eleverna undersöka och pröva sig fram
·         anpassa uppgifter
·         låta eleverna jobba i par eller grupp
·         lotsa och stötta och ha en medvetenhet i detta
·         arbeta med kommunikation
Det har varit bra att starta med 1:orna så tidigt. Det som först verkade omöjligt fungerar bra nu.
Det blir tydligt vilka elever som inte har någon strategi när man arbetar med problemlösning. Det hade jag nog inte sett annars.
Man får in matematiska områden t.ex multiplikation på ett naturligt sätt. Vad kan det vara i verkligheten?  Bra att eleverna själva får upptäcka det. Befästs bättre än om läraren har genomgång om multiplikation.
Eleverna har blivit vana vid att gå fram och redovisa. Använder EPA – enskilt – par – grupp.
Det gäller att man samlar ihop gruppen innan lektionen är slut så man sammanfattar eller låter någon grupp visa en lösning eller berätta en uppgift.
Det ultimata är att använda halvklasstimmar för att se så många elever som möjligt. Se deras framgång samt stötta när de behöver stöd.
Det är viktigt att rektorerna förstår behovet och ger förutsättningar till arbete i mindre grupper. 

Vi lärare har fått ett lugn i att det får ta tid. Ett problem på en eller två lektioner.
Låtit elever göra egna problem, det gjorde jag inte så mycket förut. Man kan se om de förstått eller om de bara gör ett helt ”annat” problem.
Förstått mer hur viktigt det är att arbeta med problemlösning och hur mycket matematik man får med på samma gång. Får syn på så mycket som man inte skulle sett om de bara räknar själva i en bok.
Fått eleverna nyfikna och tänka i andra baner.
Viktigt att tänka ut vad det är jag vill ha syn på. Vilken förmåga tittar jag på, vill jag se om de kan se ett mönster, kan de se samband…

Vi känner även ett stort behov av att ta tid till att samlas med kollegorna på skolan för att diskutera kommande område. Samtalet med andra gör att jag får en ökad förståelse än om jag själv sitter och läser igenom texten. Där är det upp till oss pedagoger att hitta tillfälle. Vi kan även tycka att uppgifterna i problemlösning har varit av samma typ gå vidare och vi diskuterar även hur vi ska få en god undervisning i problemlösning framöver. Man kanske skulle satsa på att köpa in ett material. Vi tycker att det har varit en mycket bra modul där vi har sett en god progression hos eleverna.
Upptäckt hur bra det är att sitta tillsammans och se på de filmer som varit med eller sitta och läsa ihop så man sen diskuterar texten direkt. Kollegialt lärande på skolan!!

Vi pratar mer på enheten om problemlösning. Vi vill hitta mer bra problem att fortsätta arbeta med. Vi ska försöka spara bra problem och dela med oss till varandra.
Blivit stärkt i det man gjort.

Mycket positiva tankar med andra ord!
Mitt dilemma är att grupperna är samtidigt så jag får tyvärr inte vara med hela tiden i alla grupperna och kan inte alltid handleda som jag skulle vilja med att höra hela samtalen och ställa de där tankeväckande frågorna i rätt stund. :(

Här står det lite mer om Mattelyftet:

Just nu håller vi på med modulen Algebra och det pratas "kritiska aspekter", mönster och formativ bedömning för fullt. Att det är så mycket att tänka på när man arbetar med mönster! Och tänk att det finns så många olika slags mönster att förhålla sig till och som man måste ha kolla på att eleverna verkligen har förstått!
Mycket intressant och roliga uppgifter för eleverna att arbeta med.

Hälsningar Madeleine 



onsdag 26 februari 2014

Tips på pedagogiska bloggar

Här kan du gå in på ett google-dokument och se många pedagogiska bloggar som kan vara intressanta att följa.: http://johan1111.wordpress.com/2014/01/28/tips-pa-pedagogiska-bloggar/

Har du en egen blogg kan du lägga till den i dokumentet.