Här kan du se hur en lärare använder de svar som eleverna svarat fel på för att med hjälp av hela klassen diskutera och resonera kring felsvaret. Enkelt och helt i formativ anda med ett stort engagemang av hela klassen. En riktigt bra film!
Som dokumentkamera kan man använda en Ipad som är kopplad till datorn med en speciell kabel.
Hälsningar Madeleine
torsdag 10 april 2014
Elever med särskilda begåvningar uppmärksammas
En särbegåvad elev kan beskrivas ha en osedvanlig förmåga i ett eller flera områden. Eleven förvånar kontinuerligt, såväl i skolan som i vardagslivet, både med sina kunskaper och att tillämpa dem.
– Särbegåvade elever behöver ett stort och riktat stöd inom skolan. Är inte undervisningen stimulerande kan de bli ifrågasättande eller utåtagerande. Särbegåvade trivs därför inte alltid i skolan, tyvärr. Men med rätt stöd kan deras potential tas till vara och deras skoltid blir positiv, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL
Nu finns ett förslag till en handlingsplan hur skolan kan bemöta dessa elever.
I materialet finns också "checklistor" för vad som kan utmärka ett särbegåvat barn, vilka styrkor och möjliga problembeteenden som kan förekomma i klassrum, skillnad mellan en högpresterande elev och en särbegåvad elev samt vilka strategier skolor kan ha för att höja särbegåvade elevers motivation.
– Särbegåvade elever behöver ett stort och riktat stöd inom skolan. Är inte undervisningen stimulerande kan de bli ifrågasättande eller utåtagerande. Särbegåvade trivs därför inte alltid i skolan, tyvärr. Men med rätt stöd kan deras potential tas till vara och deras skoltid blir positiv, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL
Nu finns ett förslag till en handlingsplan hur skolan kan bemöta dessa elever.
I materialet finns också "checklistor" för vad som kan utmärka ett särbegåvat barn, vilka styrkor och möjliga problembeteenden som kan förekomma i klassrum, skillnad mellan en högpresterande elev och en särbegåvad elev samt vilka strategier skolor kan ha för att höja särbegåvade elevers motivation.
tisdag 8 april 2014
Lärarna kör på i gamla hjulspår, eller?
trots att ett syfte med de nationella proven är att utveckla lärarnas undervisning.
Matematiklyftet är ett sätt att höja kompetensen kring detta och jag som handledare kan se en stor medvetenhet kring hur lärarna lyft sin undervisning kring problemlösning och vikten av att arbeta med alla kompetenserna.
År efter år missar eleverna på att kunna välja rätt metod och de vet inte vilket räknesätt de ska använda sig av vid problemlösning. Vi behöver arbeta mer med detta utan att problemet hör ihop med att vi just nu arbetar med multiplikation eller subtraktion i boken.
Varför inte samtidigt låta eleverna använda miniräknaren lite mer då det kanske inte är själva räknandet som är det viktiga? Trots att elever på NP får använda miniräknaren så räknar en del elever ut svaret "för hand" och skriver ned dessa så fint på sitt prov. Det räcker ju med själva uträkningen, vilka tal man slog in och vilket räknesätt, och inte hela den skriftliga uträkningen.
Läs hela inlägget här.
Hälsningar från Madeleine Bergholtz
Detta har forskare kommit fram till efter ett avslutat projekt om nationella prov i matematik."I början av 1990-talet infördes kursplaner med förändrad inriktning – att utveckla förmågor och kompetenser – vilket har förtydligats i de senaste kursplanerna.– Men vi har funnit att en väldigt hög andel, nästan 80 procent, av alla uppgifter elever håller på med handlar om procedurhantering. De får inte möjlighet att utveckla de fem andra kompetenserna, som är väsentliga och avgörande för kunnande i matematik – det vill säga att kunna lösa problem, resonera, representera, se samband och kommunicera."
Matematiklyftet är ett sätt att höja kompetensen kring detta och jag som handledare kan se en stor medvetenhet kring hur lärarna lyft sin undervisning kring problemlösning och vikten av att arbeta med alla kompetenserna.
År efter år missar eleverna på att kunna välja rätt metod och de vet inte vilket räknesätt de ska använda sig av vid problemlösning. Vi behöver arbeta mer med detta utan att problemet hör ihop med att vi just nu arbetar med multiplikation eller subtraktion i boken.
Varför inte samtidigt låta eleverna använda miniräknaren lite mer då det kanske inte är själva räknandet som är det viktiga? Trots att elever på NP får använda miniräknaren så räknar en del elever ut svaret "för hand" och skriver ned dessa så fint på sitt prov. Det räcker ju med själva uträkningen, vilka tal man slog in och vilket räknesätt, och inte hela den skriftliga uträkningen.
Läs hela inlägget här.
Hälsningar från Madeleine Bergholtz
måndag 7 april 2014
Språkutvecklande arbetssätt i ALLA ämnen
På skolverkets hemsida finns nu ett arbetsmaterial om hur man kan arbeta för att utveckla språket i alla ämnen.
Det finns en arbetsgång man kan följa där man läser texter, ser film, testar olika strategier med eleverna och diskuterar frågor kring detta för att utveckla sin undervisning kring språkutveckling.
Här är en artikel om arbete med läsning på en kemilektion.
En annan text om att stötta NO-lärare med språkutveckling.
Det finns en arbetsgång man kan följa där man läser texter, ser film, testar olika strategier med eleverna och diskuterar frågor kring detta för att utveckla sin undervisning kring språkutveckling.
Här är en artikel om arbete med läsning på en kemilektion.
En annan text om att stötta NO-lärare med språkutveckling.
söndag 6 april 2014
Vik en påsk-kyckling mm
Vik en påsk-kyckling och öva samtidigt på en massa begrepp som kvadrat, rektangel, lodrätt, vågrätt mm.
http://ncm.gu.se/media/namnaren/xtra/feb07/NpN_vikt_kyckling.pdf
http://ncm.gu.se/media/namnaren/xtra/feb07/NpN_vikt_kyckling.pdf
torsdag 3 april 2014
Formativ bedömning i matte, arbete med läsförståelse mm
Utbildningsförvaltningen i Stockholm ger ut en tidning som heter Lära och innehåller väldigt mycket intressant läsning vad det gäller skolutveckling.
http://www.pedagogstockholm.se/Pedagog/1%20Nya%20sajten/Globala%20sidor/L%c3%84RA_2_2014_iPad.pdf
I detta nummer stod det om formativ bedömning i matte och no och hur Tommy Lucassi aktivt arbetar med detta på högstadiet. Han ger inga läxor och eleverna får välja hur de ska visa sitt kunnande. Vill de ha muntligt eller skriftligt prov? När är de redo att ha det? Han visar hur han arbetar för att få med eleverna på tåget och synliggöra olika kvalitéer med att sätta upp elevarbete och matriser på väggen så man gemensamt ser exempel på nivåer.
Det står också att läsa om läs- och skrivutveckling och det nya projektet En läsande klass. Det handlar om hur viktigt det är att samtala kring texter med eleverna för att öka deras läsförståelse. Till detta finns ett antal strategier som hjälper eleverna att förstå texter.
Boken som man hänvisar till är Barbro Westlunds "Att undervisa i läsförståelse" som ett stort antal i Skara fick i samband med att man hade en enklare studiecirkel kring detta för ett antal år sedan.
En annan som arbetar mycket med det är Marie Trapp som du kan läsa mer om i ett reportage i Lärarnas tidning.
Du kan också gå med i facebook-gruppen "En läsande klass" där det finns en hel del dokument att hämta eller om man vill vara med och diskutera.
Eva Eriksson från Luleå skriver på sin blogg och har delat med sig av alla möjliga bra dokument som det bara är att använda för egen del så gå in här och hämta.
http://frokenevasskola.wordpress.com/2014/01/
Underbart med människor som delar med sig! Sharing-is-caring!!
Alltså, ni ser va!!! (Kanske inte så mycket, men gå in och öppna!! =) )
Ja nu har ni nog lite att läsa ett tag och vill man ha mer så rekommenderar jag http://pedagogstockholmblogg.se/vara-bloggar/
Tack för idag önskar Madeleine som-har-räknat-dagarna-till-sommarlovet-och-undrar-som-vanligt-hur-jag-ska-hinna-göra-allt-det-där-som-jag-"måste"-göra-i-skolan-innan-sommaren... =)
http://www.pedagogstockholm.se/Pedagog/1%20Nya%20sajten/Globala%20sidor/L%c3%84RA_2_2014_iPad.pdf
I detta nummer stod det om formativ bedömning i matte och no och hur Tommy Lucassi aktivt arbetar med detta på högstadiet. Han ger inga läxor och eleverna får välja hur de ska visa sitt kunnande. Vill de ha muntligt eller skriftligt prov? När är de redo att ha det? Han visar hur han arbetar för att få med eleverna på tåget och synliggöra olika kvalitéer med att sätta upp elevarbete och matriser på väggen så man gemensamt ser exempel på nivåer.
Det står också att läsa om läs- och skrivutveckling och det nya projektet En läsande klass. Det handlar om hur viktigt det är att samtala kring texter med eleverna för att öka deras läsförståelse. Till detta finns ett antal strategier som hjälper eleverna att förstå texter.
Boken som man hänvisar till är Barbro Westlunds "Att undervisa i läsförståelse" som ett stort antal i Skara fick i samband med att man hade en enklare studiecirkel kring detta för ett antal år sedan.
En annan som arbetar mycket med det är Marie Trapp som du kan läsa mer om i ett reportage i Lärarnas tidning.
Du kan också gå med i facebook-gruppen "En läsande klass" där det finns en hel del dokument att hämta eller om man vill vara med och diskutera.
Eva Eriksson från Luleå skriver på sin blogg och har delat med sig av alla möjliga bra dokument som det bara är att använda för egen del så gå in här och hämta.
http://frokenevasskola.wordpress.com/2014/01/
Underbart med människor som delar med sig! Sharing-is-caring!!
Alltså, ni ser va!!! (Kanske inte så mycket, men gå in och öppna!! =) )
Ja nu har ni nog lite att läsa ett tag och vill man ha mer så rekommenderar jag http://pedagogstockholmblogg.se/vara-bloggar/
Tack för idag önskar Madeleine som-har-räknat-dagarna-till-sommarlovet-och-undrar-som-vanligt-hur-jag-ska-hinna-göra-allt-det-där-som-jag-"måste"-göra-i-skolan-innan-sommaren... =)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)