Tal i bråk- och decimalform - en röd tråd

Detta är ett nytt kompetensutvecklingsmaterial ur ett 1 - 9 perspektiv som Wiggo Kilborn har skrivit. Bara att dra ut som pdf. Avsikten med materialet är att ge lärare möjlighet att skapa en kontinuitet i elevernas inlärning genom att ge en helhetsbild av bråkets roll i skolan ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv.

Den följer det centrala innehållet i kursplanen och tar upp kritiska aspekter elever måste få syn på och förstå för att gå vidare. Undervisningen av bråk i åk 1 - 3 behöver konkretiseras på ett sätt så eleverna förstår bråk som del av en hel och del av ett antal och här finns goda exempel på hur man kan göra.
Det fortsätter även med exempel i decimaltal.

Allt utgår från de räknelagar och räkneregler som finns i matematik och om eleverna får kunskap om dessa blir det en god grund för att kunna generalisera till olika områden i matematik. Eleverna lär sig inte en massa formler utantill utan att förstå och som är lätta att glömma av.

Genom hur vi uttrycker oss när vi talar om bråk- och decimaltal så underlättar vi för elevernas förståelse t.ex att skriva 3 fjärdedelar istället för 3/4 eller att skriva 5 tiondelar + 8 tiondelar = 13 tiondelar (0,5 + 0,8 = 1,3 vilket ofta blir 0,13)

Undervisar du i matematik bör du läsa detta! Tillsammans med boken "Förstå och använda tal" och Diamantdiagnoser, samt kollegor :), kan ni göra ett upplägg på er skola för undervisningen kring bråk- och decimalform.

Riktigt bra är den!
Hälsningar Madeleine Bergholtz

Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning

Peter Nyström, föreståndare på nationellt centrum i matematik, NCM, ger respons på det inlägg i Kalla Fakta om orsaker till att vi inte lyckas med matematikundervisning i Sverige.

... inslagen ger en förenklad och osaklig bild av hur matematikundervisningen ser ut, vad som är orsaker till försämrade resultat och vad vi kan och bör göra för att resultaten ska bli bättre. Massmediabevakningen kännetecknas ofta av en ensidigt negativ bild av vad lärare gör och lyckas sällan lyfta fram det positiva engagemang som många lärare har och som är en grogrund för hopp om förändring.

 Läs hela inlägget här!

Kul med huvudräkning.

Hittade en kanal på Youtube med en massa huvudräkningstips för att räkna ut tal snabbt i huvudet. Detta ersätter inte huvudräkningsmetoder utifrån de räknelagar och räkneregler som finns utan är mer för dem som vill "briljera" lite och bli snabba.
Jag tyckte det var lite kul med multiplikation av tvåsiffriga tal så kolla gärna. Vissa elever älskar ju sånt här och här finns verkligen massor att hämta.
http://www.youtube.com/user/tecmath/videos

Teknik och Natur

Teknik och Natur är en ny webbportal initierad från skolverket med en massa bra länkar och tips på undervisning utifrån styrdokumenten. Här kan man leta runt ett tag och hitta alltifrån enkla försök till filmer att se.

Och så har vi ju Cetis , Centrum för Teknik i skolan

Samt Teknik Tillsammans:

Till vår fördel så har vi ju Stureplan, vårt Teknik- och entreprenörcentrum att gå till i Skara för att arbeta i robotverksta´n och med teknik på olika sätt.

My favorite no - att använda felsvar i undervisningen

Här kan du se hur en lärare använder de svar som eleverna svarat fel på för att med hjälp av hela klassen diskutera och resonera kring felsvaret. Enkelt och helt i formativ anda med ett stort engagemang av hela klassen. En riktigt bra film!


Som dokumentkamera kan man använda en Ipad som är kopplad till datorn med en speciell kabel.

Hälsningar Madeleine

Elever med särskilda begåvningar uppmärksammas

En särbegåvad elev kan beskrivas ha en osedvanlig förmåga i ett eller flera områden. Eleven förvånar kontinuerligt, såväl i skolan som i vardagslivet, både med sina kunskaper och att tillämpa dem.

– Särbegåvade elever behöver ett stort och riktat stöd inom skolan. Är inte undervisningen stimulerande kan de bli ifrågasättande eller utåtagerande. Särbegåvade trivs därför inte alltid i skolan, tyvärr. Men med rätt stöd kan deras potential tas till vara och deras skoltid blir positiv, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL

Nu finns ett förslag till en handlingsplan hur skolan kan bemöta dessa elever.
I materialet finns också "checklistor" för vad som kan utmärka ett särbegåvat barn, vilka styrkor och möjliga problembeteenden som kan förekomma i klassrum, skillnad mellan en högpresterande elev och en särbegåvad elev samt vilka strategier skolor kan ha för att höja särbegåvade elevers motivation.

Lärarna kör på i gamla hjulspår, eller?

trots att ett syfte med de nationella proven är att utveckla lärarnas undervisning.

"I början av 1990-talet infördes kursplaner med förändrad inriktning – att utveckla förmågor och kompetenser – vilket har förtydligats i de senaste kursplanerna.

– Men vi har funnit att en väldigt hög andel, nästan 80 procent, av alla uppgifter elever håller på med handlar om procedurhantering. De får inte möjlighet att utveckla de fem andra kompetenserna, som är väsentliga och avgörande för kunnande i matematik – det vill säga att kunna lösa problem, resonera, representera, se samband och kommunicera."

 Detta har forskare kommit fram till efter ett avslutat projekt om nationella prov i matematik.
Matematiklyftet är ett sätt att höja kompetensen kring detta och jag som handledare kan se en stor medvetenhet kring hur lärarna lyft sin undervisning kring problemlösning och vikten av att arbeta med alla kompetenserna.

År efter år missar eleverna på att kunna välja rätt metod och de vet inte vilket räknesätt de ska använda sig av vid problemlösning. Vi behöver arbeta mer med detta utan att problemet hör ihop med att vi just nu arbetar med multiplikation eller subtraktion i boken.

Varför inte samtidigt låta eleverna använda miniräknaren lite mer då det kanske inte är själva räknandet som är det viktiga? Trots att elever på NP får använda miniräknaren så räknar en del elever ut svaret "för hand" och skriver ned dessa så fint på sitt prov. Det räcker ju med själva uträkningen, vilka tal man slog in och vilket räknesätt, och inte hela den skriftliga uträkningen.

Läs hela inlägget här.

Hälsningar från Madeleine Bergholtz