Kreativa matteuppgifter ger effektivare undervisning

– Matematikundervisningen i dag går väldigt mycket ut på att lära sig saker utantill utan att eleverna behöver fundera särskilt mycket över varför det blir som det blir. Och den typen av undervisning är inte särskilt effektiv om man verkligen vill lära sig, säger forskaren Yvonne Liljekvist i sin avhandling.

Att lära sig matematik handlar inte bara om att nöta uppgifter. Det handlar lika mycket om att få möjlighet att tänka bortom siffrorna och symbolerna i syfte att erövra kunskap om matematikens byggstenar. Först när man förstår de bakomliggande matematiska principerna som ger resultaten har man användbar kunskap som håller i olika situationer.

Hur skapar vi goda förutsättningar för lärande i matematik? Läs hela artikeln som återigen bekräftar det många kommit fram till vad det gäller matematikundervisning.

Läromedel - mattebok

Matematikundervisningen är det vi pedagoger som ska styra över. Vi har våra styrdokument med förmågor som eleverna ska utveckla. Alla klasser/elevgrupper ser olika ut och har olika behov. Jag måste anpassa min undervisning efter vilka förkunskaper min elevgrupp har. Att arbeta utifrån en mattebok gör inte att jag når alla och många stupar på att de inte förstår vad det står och vad de ska göra i uppgiften. Tyst, enskilt räknande är heller inget som utvecklar de matematiska förmågorna. Däremot kan elever arbeta tillsammans med uppgifter och jag kan se exempel från ett läromedel på bra uppgifter som hela klassen kan lösa tillsammans eller som jag utvecklar utifrån mina elevers behov. 

Om du känner att du behöver ett läromedel i matematik och vill titta på ett nytt så kan du beställa ett exemplar från den nya boken "Koll på matematik" från Sanoma. I boken är det tydligt vilka förmågor man arbetar utifrån.
Jag tyckte inte den såg så tokig ut - och man kan nu även få en lärarhandledning till åk 1 och senare i höst även för åk 4. Så passa på!

http://sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-6/Matematik/Koll-pa-matematik/

Prima Matematik på Gleerup är det också ett trevligt upplägg på.
http://www.gleerups.se/f-6/f-6_matematik/f-6_matematik_baslaromedel

Här kan du dessutom dra ut matriser och bedömningsunderlag utifrån förmågorna som man kan använda i klassen.

Mvh Madeleine Bergholtz

Det är nationella proven i luften igen.

Läs Pernilla Alms inlägg om de nationella proven och även John Steinberg´s föreläsning på UR om framtidens skolpolitik. Väldigt intressanta tankar om vårt skolsystem och vart han tycker det är på väg.
John har räknat ut att det går bort 92 lektionstimmar i åk 6 till de nationella proven. Det är en del det...

"Författaren och pedagogen John Steinberg är upprörd över dagens skolpolitik. Det finns inget förtroende för lärarkåren, menar han. Det är alltid någon annan som kommer och talar om för lärarna hur de ska göra. Till och med hur de ska undervisa. Läraryrket är ett konstnärligt yrke, säger han. Man måste vara en artist om man ska lyckas fånga intresset hos tjugofem elever i fjortonårsåldern. En lärare behöver få tid att finslipa sitt artisteri, och han eller hon behöver få tid att träna och hitta sina egna styrkor." 

Regler i klassrummet - för att främja utveckling och inlärning.

Jag sprang på ett par blogginlägg som handlar om vilka regler man har i klassrummet och exempel på regler för maximal utveckling - det är ju det vi strävar efter.

Se Malins flippfilm och läs hennes blogginlägg.
http://www.flippatklassrum.blogspot.se/2014/05/regler-i-vart-klassrum.html


   Detta är några exempel.

Här kan du läsa Tommy Lucassi`s inlägg om "regler" för att främja inlärning. "Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. Inlärningsbaserade ordningsregler kommer automatiskt att leda till arbetsro, TACK VARE att eleverna lär sig mer. Många kallar det inre motivation."



Detta kanske man ska ta fasta på betydligt mer!
Formativ bedömning - vi lär av elevernas feedback - inte bara feedback för att utveckla elevernas lärande.

Mvh Madeleine Bergholtz

Benjamins (från Hjärnkontoret) resa från värdelös i matte till Årets folkbildare.

"Jag vet att vi alla jobbar häcken av oss för att få skolan till att bli en bättre plats för våra elever att vara i. Vi reformerar, utvärderar, reformerar, revolutionerar, flippar, digitaliserar och mycket mer. Allt detta är otroligt viktiga element för en hållbar lärmiljö, men den viktigaste nyckeln av dem alla är människor som Mats. Pedagoger som brinner för sina elevers välmående och självkänsla. Pedagoger som krigar för sina elevers rätt till upptäckarglädje och självständighet. Pedagoger som offrar mer än vad någon politiker någonsin kommer förstå eller lönesätta för att deras elever ska kunna gå rakryggade och stolta ut från klassrummet. 

Det är ER jag vill passa på att tacka i det här brevet. Det finns MASSOR av er därute som lyckas hålla era huvuden ovanför detta hav av dokumentationskrav för att skapa den trygghet och glädje som vi alla skriker efter."

 Ni måste bara läsa detta från Benjamin Singer och hans berättelse om att känna sig urkass och värdelös i matte till att komma över sin skräck och bli mattelärare och numera programledare för Hjärnkontoret.

Hälsningar Madeleine

Tal i bråk- och decimalform - en röd tråd

Detta är ett nytt kompetensutvecklingsmaterial ur ett 1 - 9 perspektiv som Wiggo Kilborn har skrivit. Bara att dra ut som pdf. Avsikten med materialet är att ge lärare möjlighet att skapa en kontinuitet i elevernas inlärning genom att ge en helhetsbild av bråkets roll i skolan ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv.

Den följer det centrala innehållet i kursplanen och tar upp kritiska aspekter elever måste få syn på och förstå för att gå vidare. Undervisningen av bråk i åk 1 - 3 behöver konkretiseras på ett sätt så eleverna förstår bråk som del av en hel och del av ett antal och här finns goda exempel på hur man kan göra.
Det fortsätter även med exempel i decimaltal.

Allt utgår från de räknelagar och räkneregler som finns i matematik och om eleverna får kunskap om dessa blir det en god grund för att kunna generalisera till olika områden i matematik. Eleverna lär sig inte en massa formler utantill utan att förstå och som är lätta att glömma av.

Genom hur vi uttrycker oss när vi talar om bråk- och decimaltal så underlättar vi för elevernas förståelse t.ex att skriva 3 fjärdedelar istället för 3/4 eller att skriva 5 tiondelar + 8 tiondelar = 13 tiondelar (0,5 + 0,8 = 1,3 vilket ofta blir 0,13)

Undervisar du i matematik bör du läsa detta! Tillsammans med boken "Förstå och använda tal" och Diamantdiagnoser, samt kollegor :), kan ni göra ett upplägg på er skola för undervisningen kring bråk- och decimalform.

Riktigt bra är den!
Hälsningar Madeleine Bergholtz

Vilseledande om problemen i svensk matematikutbildning

Peter Nyström, föreståndare på nationellt centrum i matematik, NCM, ger respons på det inlägg i Kalla Fakta om orsaker till att vi inte lyckas med matematikundervisning i Sverige.

... inslagen ger en förenklad och osaklig bild av hur matematikundervisningen ser ut, vad som är orsaker till försämrade resultat och vad vi kan och bör göra för att resultaten ska bli bättre. Massmediabevakningen kännetecknas ofta av en ensidigt negativ bild av vad lärare gör och lyckas sällan lyfta fram det positiva engagemang som många lärare har och som är en grogrund för hopp om förändring.

 Läs hela inlägget här!

Kul med huvudräkning.

Hittade en kanal på Youtube med en massa huvudräkningstips för att räkna ut tal snabbt i huvudet. Detta ersätter inte huvudräkningsmetoder utifrån de räknelagar och räkneregler som finns utan är mer för dem som vill "briljera" lite och bli snabba.
Jag tyckte det var lite kul med multiplikation av tvåsiffriga tal så kolla gärna. Vissa elever älskar ju sånt här och här finns verkligen massor att hämta.
http://www.youtube.com/user/tecmath/videos

Teknik och Natur

Teknik och Natur är en ny webbportal initierad från skolverket med en massa bra länkar och tips på undervisning utifrån styrdokumenten. Här kan man leta runt ett tag och hitta alltifrån enkla försök till filmer att se.

Och så har vi ju Cetis , Centrum för Teknik i skolan

Samt Teknik Tillsammans:

Till vår fördel så har vi ju Stureplan, vårt Teknik- och entreprenörcentrum att gå till i Skara för att arbeta i robotverksta´n och med teknik på olika sätt.