Nyheter i skolans värld.

Skolportens nyhetsbrev innehåller:

• Så tycker partierna om de omstridda reformerna
• Skolledare och särskilt stöd
• Maxgräns för förskolegrupper tas bort
• Idrott och hälsa i skolan på undantag
• Jan Björklund: ”Lås dörren för sena elever”
• ”Karriärtjänster gav oväntade men önskade effekter”
• Friskolornas riksförbund efterlyser mer pengar till friskolorna
• Internationell utblick
• Forskning och...
• ...Utveckling

Det här med läsförståelse - hur ska vi göra?

Så här säger Barbro Westlund som har skrivit boken "Att arbeta med läsförståelse" och som precis disputerat med en avhandling "Att bedöma elevers läsförståelse":

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-elevers-lasforstaelse-forbattras/

Dessutom kommer det bli ett läslyft med samma upplägg som mattelyftet:
                 

Regeringen ger nu Statens skolverk i uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning av lärare i läs- och skrivutveckling där fokus ska vara på det kollegiala lärandet. Skolverket ska också svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av lärare inom området läs- och skrivutveckling.

 

Experimentskafferiet

En sida med enkla och roliga experiment i naturvetenskap och teknik. Finns hur mycket som helst!!
http://www.experimentskafferiet.se/

Nyhetsbrev

Skolportens grundskolebrev innehåller dessa punkter:

PISA
Kunskap om hjärnan utvecklar undervisning
Elevkraft skapar god skolmiljö
Ifrågasätt idrottens struktur
Skola på vetenskaplig grund
Stora digitala klyftor i skolan
Hur öka intresset för religion?
BfL - vad är det?
Särbegåvade barn
Lärarkarriär
Normers påverkan
Hattie i större sammanhang
Sexuella kränkningar vanliga
Bilder frigör språket

Experimentbanken och Hur det funkar

Hittade en sida med no-försök!
http://experimentbanken.kc.lu.se/experiment.html

Här finns allt möjligt!
http://hurdetfunkar.se/om/

NO-julkalender

Luleå tekniska högskola´s julkalender med vardagliga fenomen som förklaras på ett enkelt sätt.



http://www.lth.se/julkalender/2013/

Kanon!!! Tackarrrrr!
=)

Julpyssel i matteverksta´n

Här finns lite av varje på NCM:s hemsida.
http://ncm.gu.se/node/1637

Jag har även mer julpyssel här.

Nämnarens adventskalender

Då är det dags för Nämnarens adventskalender som du hittar här på NCM:s hemsida.

Bedömning för lärandet

Här finns det mesta om bedömning för lärandet, på Svedalas hemsida.
http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=304

Hälsar Madeleine

Ge kritik och få feedback.

Nu pratas det ju mycket om bedömning för lärande och hur viktigt det är att ha med eleverna så de själva äger sitt lärande. De ska vara medvetna om målen och få hjälp under arbetets gång så de vet hur de kan förbättra sitt arbete.
Självbedömning och kamratbedömning är ett sätt och naturligtvis feedback från läraren. Om vi, lärare och elever, blir bra på att ge och ta emot kritiken på rätt sätt och sedan fås chans att göra om arbetet till det bättre så kan det bli mycket bra resultat. Detta är dock en balansgång men här är en liten film där elever i förskolan gett varandra feedback och tips på hur en elev ska förbättra en bild på en fjäril som han ritat.

Om ni trycker på "Select language" kan ni få det textat på svenska.
Denna film kan man ju visa eleverna och prata med dom om hur man tar varandra till hjälp för att bli bättre på något, att se det positiva och hur bra resultat det kan bli.

http://www.amara.org/sv/videos/DVBfewZWnpug/info/critique-and-feedback-the-story-of-austins-butterfly-ron-berger/

Engelska nyheter i tre nivåer

Kolla in och använd om du undervisar i engelska!!
Välj svårighetsgrad, få texten uppläst och svara på frågor till texten.
Kanon!!!

http://www.newsinlevels.com/

Siffror - serie om matematik på UR-play

Tänk vad mycket bra det finns på UR!
Till exempel en serie i 9 delar om matematik av alla de slag allt ifrån historia, talsystem till ekonomi och kaosteorin.
Jag såg delen om talsystem och den passar för åk 4 och uppåt skulle jag kunna tänka mig. Den är lite smårolig och lätt att se på.

http://urplay.se/Produkter/176676-Siffror

Föreläsningar The Big Five

Här kan du se två föreläsningar med Göran Svanelid om The Big Five. Det är inspelat i sept 2013.

http://urplay.se/Produkter/178679-UR-Samtiden-Att-bedoma-larande-The-Big-Five-de-fem-formagorna-del-1

http://urplay.se/Produkter/178685-UR-Samtiden-Att-bedoma-larande-The-Big-Five-de-fem-formagorna-del-2

Hälsningar Madeleine

Plugga bättre - serie på UR

http://www.ur.se/Produkter/176956-Plugga-battre-Mindmap

På UR finns nu en serie som handlar om en grupp 6:e-klassare som lär sig sätt att studera mer effektivt för att lära sig så mycket som möjligt.

  
Studieteknik helt enkelt! Ändå kan det vara så att det vi tycker är självklart kanske inte ÄR så självklart för våra elever, om de inte fått lära sig det...
Riktat till åk 4 - 6.

// Madeleine
      

Uppgifter i problemlösning

Eftersom vi arbetar med problemlösning på mattelyftet så hittade jag en engelsk sida med bra problem i olika svårighetsgrad.

http://www.fi.edu/school/math2/index.html

Här finns månadens problem från NCM:
http://ncm.gu.se/node/1560

Något som lärarna reflekterat över på kursen är vilken kunskap och vilka förmågor som eleverna besitter när de arbetar med ett problem. Det är många matematiska områden som berörs på samma gång. Alltså det mest väsentliga - att uppleva/upptäcka matematik VIA problemlösning och inte att först lära alla matematiska områden FÖR att kunna arbeta med problemlösning.

Ha det gott!!
//Madeleine

Att samarbeta i matematik och utveckla sociala förmågor.

Detta är en film som visar hur en lärare i Alaska arbetar med sin klass för att utveckla deras sociala förmågor. Han lägger mycket tid på att etablera samarbetsregler tillsammans med eleverna som bygger på fyra delar: tala, lyssna, tänka och uppförande.
Här ser vi hur de arbetar med matematik på ett sätt där alla är delaktiga.

Läs sammanfattningen här.

Jag rekommenderar verkligen att se filmen på 9 min.

Mattelyftet problemlösning

Våra tre grupper som är med i mattelyftet för åk 1 - 3 har nu träffats vid tre tillfällen. Grupperna, som består av 5 eller 6 personer från olika skolor, träffas 2,5 timme varannan vecka. Vi arbetar med modulen "Problemlösning" som består av 8 olika delar.

I varje del är det texter som ska läsas eller filmer som ska ses. Dessa texter/filmer diskuteras i gruppen utifrån olika frågeställningar och sedan ska man planera en lektion som man ska ha med eleverna som utgår från det man läst eller sett. Vid nästa träff reflekterar gruppen över sina lektioner och vad man lärt sig.

Del 1 handlade om begreppet "matematiska problem". Vad har lärarna för uppfattning om matematiska problem? Vad har eleverna för uppfattning?

Vi pratade om att eleverna kan uppfatta ordet problem som ett negativt ord för att man inte använt det uttrycket så mycket förut. Är räknehändelse eller uppgift samma sak? Viktigt att vi använder de riktiga matematiska begreppen med eleverna så att de kan använda dessa.

Detta, eller ett liknande omarbetat problem, fick eleverna lösa.
För en del elever var det en rutinuppgift, för andra ett problem. Vissa "duktiga" löser det men kan inte förklara  hur de tänkt och då kunde någon annan i gruppen förklara. Lite svårt vad det gäller pengar som kanske inte används av eleverna så mycket idag. Begreppet "lika mycket till" och "hälften" kom fram mer än begreppet "dubbelt". Bra att låta eleverna tänka själva först innan de gör i gruppen. Eleverna är inte vana vid att lösa problem i flera steg. Alla har inte tålamod. mm mm

Del 2 handlade om att skapa undervisningssituationer där eleverna ges möjlighet att formulera egna problem. Problem som elever själva skapat visar vilken förståelse för matematik som eleven har och hur detta kan uttryckas och kommuniceras. ALLA elever gagnas av att skapa egna problem, inte bara de högpresterande. Det uppmanar till kreativitet mer än att fokusera på minnesträning och upprepning av procedurer.

Återigen fick elever arbeta med ett problem (se ovan) eller ett omarbetat, sedan fick de göra ett eget problem vilket visade sig bli av väldigt varierat resultat. En del gjorde helt andra problem, en del gjorde liknande i flera steg, en del hade svårt att formulera frågor mm.
För att ge vidare möjlighet i att skapa problem kom en grupp på att deras elever kunde göra problem till de yngre, då hade de ju en verklig mottagare.

Del 3 handlar om hur en problemlösningslektion kan delas in i olika faser och lärarna har planerat en eller flera lektioner utifrån dessa.

Det ska bli spännande att höra vilka reflektioner som gjorts när vi träffas nästa gång. Många upplever att eleverna inte orkar lyssna på varandras redovisningar så länge så då är frågan hur man löser det?
Vi har också haft diskussioner om att man helst vill ha halvklass när man arbetar med problemlösning så man kan gå runt till grupperna, stötta dom och hinna lyssna på varje grupps resonemang.
(Det är väldigt lätt att hamna i diskussioner om resurser när vi har våra träffar, vilket inte är så konstigt.)

Högstadiegrupperna arbetar också vidare med problemlösning men deras delar följer inte riktigt samma linje som för åk 1 - 3 av naturliga skäl. Det är Mikaela Gustavsson som handleder dessa grupper.

Här kan du gå in på lärportalen för Matematiklyftet och läsa om alla moduler och delar som finns.

Mvh Madeleine

Naturhistoriska riksmuséet

I somras tog jag mig äntligen till Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm och det var verkligen sevärt. Häftigt var naturligtvis att se enorma dinosaurieskelett och även valskelett så man fick en känsla för hur otroligt stora de var och är.

På deras hemsida finns väldigt mycket bra att hämta som vi kan använda i undervisningen. Detta är studiematerial som hör till åk 4 - 6.

 

 

Går man in på "Utställningens texter" kan man läsa enkla texter om arter, mångfald,  människans utveckling mm.

 



Specialpedagiskt nyhetsbrev

 Här hittar du detta:

• Fokus läsning
• Att inte gå till skolan...
• ...och att återgå till skolan
• Lågutbildades barn har svårare klara skolan
• Debatt om likvärdig skola
• Lärarrollen
• Betyg
• Aktuell forskning om matematiksvårigheter
• Teknikstöd i skolan
• Hörselskadade studenter diskrimineras
• Nätmobbning och traditionell mobbning
• Elevers erfarenheter av gymnasiesärskolan
• Språkstörning och dyslexi

Undervisa om läsförståelsestrategier

Susanne Nystedt från Borås har gjort fina filmer om läsförståelsestrategier.
Att undervisa i dessa strategier så att eleverna äger dem gör det lättare för dem att veta hur de ska angripa olika slags texter. Eleverna görs medvetna om sitt lärande och undervisning i detta gör att läsförståelsen ökar visar forskning. Trenden i Sverige är ju tyvärr att läsförståelsen minskat.

Dessa ligger under fliken "Andra ämnen" och här hittar du en hel del annat om svenska och engelska mm.

Skolportens nyhetsbrev.

Skolportens nyhetsbrev med lite intressant läsning.

• Appar - men hur väljer man rätt?
• Matematiska kompetenser hos barn och unga
• "Läxor dödar lusten till lärandet"
• Ny docent undersöker matematiklärande i förskolan
• Gränsen mellan matematik och konst suddas ut
• Kul ramar lägger grunden
• UR - på tal om matte

Matematikämnet i statsbudgeten

Här kan du läsa om regeringens förslag för budget och hur det påverkar skola och utbildning.
http://ncm.gu.se/node/6887

Det handlar om:

• Särskild kompletterande pedagogisk utbildning
• Ämnesdidaktiska centrum för naturvetenskap och teknik
• Bedömningsstöd i årskurs 1
• Läsning
• Mera tid för matematik
• Sommarskola
• Matematiklyftet

Det "Digitala skollyftet" i höst.

Vill du kompetensutveckla dig inom IT och lärande i skolan?

 

Vecka 44 startar Skollyftets MOOC under namnet “Digitala Skollyftet – och det vidgade kursbegreppet” och kommer att köra i 10 veckor (med uppehåll för julledighet).

Utifrån det övergripande syftet med kursen vilar kursen på tre ben:

• digital kompetens
• “sharing is caring”
• skolutveckling

Som kursdeltagare kommer du att få möjlighet att utforska de här tre principerna både teoretiskt och praktiskt, individuellt och gemensamt genom kursens gång och det med utgångspunkt från precis det som du som enskild deltagare känner behov, intresse och engagemang för.

Kursen är öppen och det betyder att vi redan någon vecka innan kursstart kommer att köra igång med öppna planerings-sessioner för den som vill bidra eller bara ta del. Med andra ord är det hög tid att sätta kryss i kalendern och lägga in en kursanmälan, här. Kolla filmen “Vad är Digitala Skollyftet” för mer info (texten hittas här).

 

Jag är nyfiken och tänkte vara med. Det vore roligt att veta om det är fler intresserade i Skara.

Maila gärna madeleine.bergholtz@skara.se

Hej så länge!

Lyssna, läs och se bilder när du lär nya ord i engelska.

Undervisar inte i engelska men jag "sprang på" en sida där det finns alla ord du kan tänka dig i olika kategorier som du ser, hör, skriver och tränar på olika sätt för att lära nya ord.

Gå in här och titta.
http://www.learningchocolate.com/

Finns mer engelska under fliken "Andra ämnen".

Det började med The Big Five på Facebook...

då jag förstod vilken fortbildning och inspiration det fanns i alla dessa grupper man kan gå med i på Facebook. Där kan man prata om pedagogiska diskussioner som vi alltför sällan får/tar oss tid till i skolan. Här delas det många bra undervisningstips och länkar som man ofta får använda i undervisningen bara man tänker på upphovsrätten.

IKT-verktyg

Kreativ NO-förmågor att utveckla

Matematikundervisning

Teknikämnet i fokus

iPads i skola och förskola

Bedömning för lärande

The Big Five

Svenska åk 4 - 6

Flippa klassrummet

Här har Emil Jansson skrivit en lista på många grupper som man kan gå med i.

Go kväll!!

IPad app-tips 100-i-topp

På Tove Anderssons IKT-sida finns en lista på 100-i-topp-appar inför läsåret 13/14.
Gå in och få lite tips.

Själv gillar jag iMovie där man enkelt gör ett bildspel och kan lägga till ljud, musik eller text.
En liknande är Explain Everything med lite mer finesser.
Hälsningar Madeleine

Matematiklyft på G

Förra veckan hade våra grupper från åk 7 - 9 sin träff och idag körde åk 1 - 3 -grupperna igång med matematiklyftet. I Skara ser upplägget ut så att vi träffas varannan vecka 2,5 tim. I grupperna är det deltagare från flera skolor vilket vi ansåg var bra för att få ny input och kanske en annan roll i gruppen än den man har på sin egen skola.

Lite synd är det att vi som handledare inte är med i grupperna hela tiden.
Det kändes dock väldigt bra att träffa ett sånt härligt gäng pedagoger och höra deras diskussioner kring problemlösning.

Så nu kör vi!!!!

Vad har vi för rastverksamhet?

Här finns förslag på hur vi kan göra för att förbättra rasterna för våra elever och på så sätt öka måluppfyllelsen menar Olof Jonsson.
http://www.olofjonsson-lekrum.se/

Göra matematiken tydlig för eleverna.

Om ni går in på denna sidan så kan ni se exempel på hur Ulrica Elisson gör sina matematikplaneringar tydliga för sina elever.

Allt går att ladda ner här.

Webbaserad kurs om bedömning.

Den 15 september öppnar anmälan till en webbaserad kurs i bedömning och betygssättning. Kursen riktar sig till lärare och skolledare och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som du genomför med dina elever.

Rektor Anneli på Mariebergskolan här i Skara sa att deras lärare ska anmäla sig till denna kurs. Den är ju öppen för alla så det är bara att anmäla sig om man vill.

Bedömning för lärande i undervisningen.

John Hatties forskningsöversikt Synligt Lärande visar vad som påverkar elevernas studieresultat. De mest effektiva läreffekterna nås genom Bedömning för lärande/formativ bedömning.
Detta är ett klipp från Svedala där Hatties forskning presenteras.



Skolforskaren Dylan Wiliam har tagit fram fem nyckelstrategier för att öka elevens medvetenhet, som ett stöd för att utveckla Bedömning för lärande i mötet med elever.



Jag skulle önska att alla fick läsa hans bok som handlar om detta. Man får en massa praktiska tips på förändringar som vi direkt kan göra i klassrummet för att utveckla vår undervisning och förbättra elevernas resultat. Den är lättläst och vill ni läsa en del av vad boken innehåller så kan ni göra det här.

För övrigt så tycker jag att http://webb2.svedala.se/utbildning/  är en väldigt bra sida där det finns väldigt mycket att hämta och klicka sig vidare på.

Här kan ni läsa mer om formativ bedömning och ett lektionsupplägg i biologi. Läraren använder sig bland annat av "no-hands-up", ett effektivt system för att göra fler elever aktiva. När läraren ställer frågor så tas handuppräckningssystemet bort och man drar vem som ska svara  med hjälp av namnen skrivna på glasspinnar till exempel. Man arbetar istället med frågetekniker och gruppövningar som involverar alla elever i diskussionen, inte bara de elever som räcker upp handen. Den som får svara kan säga vad de tror och vet de inte dras någon annan och den som inte visste kan få återberätta svaret.
Alla elevers bidrag till diskussion är viktiga i den kollektiva lärprocess som sker i gruppen! Det är inte bara de som räcker upp handen som ska få det bästa lärandet.

Jag har testat det nu i mina nya grupper sedan vi började skolan och jag tycker det fungerar bra. Det känns som att hela gruppen är aktiva och de flesta vågar svara vad de tror. Där ligger ju också grunden att det är tillåtet att svara fel - ofta lär vi oss mer och kan diskutera det svaret vidare.
Naturligtvis får och ska eleverna räcka upp handen när de vill fråga något!

Hej så länge!
Madeleine

Kunskapsvägg åk 1 - 3, centralt innehåll, förmågor, kunskapskrav

Här finns en sida för er som vill göra en egen "kunskapsvägg" för åk 1 - 3 där alla ämnen är med, det centrala innehållet, förmågorna och kunskapskraven. Detta fantastiska arbete har Ulrica Elisson gjort och satt upp i sitt klassrum för att tydliggöra för sina elever - och nu kan vi kopiera och använda detta också!

http://www.ulricaelisson.se/category/kunskapsvagg/

På hennes blogg finns massor att hämta och läsa om till exempel hur hon arbetat med The Big Five och haft Veckans förmåga med sina elever. Allt finns att dra ut som pdf.

Länkar om läsundervisning och läsprocessen.

Sprang på denna sidan med en massa bra länkar.
http://ericalovgren.wordpress.com/2012/11/23/bra-lankar/

Här är hennes gamla blogg.

Välkomna till ett nytt LÄR-år 2013/2014!

Det var på twitter som jag läste Hans-Åke Scherps önskan om att använda uttrycket lärår istället för läsår för att få en mer överensstämmande bild av vad skolarbetet går ut på. Jag tycker det var en bra tanke och ska försöka använda det. Genom twitter har jag fått en massa tips som rör skolutveckling som jag i min tur kan dela med mig av här. Skaffa ett twitterkonto så kan du hitta en massa människor som är intressanta att följa och där du får de senast nyheterna inom skolvärlden med en gång.

Hoppas att ni alla har njutit av denna härliga sommar och kommer tillbaka med nya krafter att utvecklas ihop med eleverna och med era kolleger. Just kollegialt lärande är en av de mest effektiva formen av lärande och på det sätt som Matematiklyftet är utformat kring. I Skara är det lärare för
åk 1 - 3, åk 7 - 9 samt gymnasielärarna som börjar.

Till er som ska planera upp läsåret i NO och SO finns nu de nationella proven 2013 fritt att användas och som ger oss vägledning i vilket sätt vi bör undervisa. Vilka slags frågor ställer vi för att utmana tänkandet? Har eleverna verkligen lärt sig det vi trodde de lärt sig - vilket INTE är självklart är entydigt med det vi undervisat om. Att låta eleverna berätta och beskriva det de lärt sig under lektionen, eller skriva ner på en liten lapp innan de går ut (exit-pass) ska jag göra mer för att se om jag behöver förtydliga något till nästa lektion.
 
Ämnesproven i NO-ämnena för årskurs 6 kommer att vara uppdelade i tre delprov, ett för varje förmåga.
Delprov A: Förmågan att kommunicera
Delprov B: Förmågan att undersöka
Delprov C: Förmågan att använda begreppen

Här hittar du SO-ämnena.

Kram Madeleine

Dylan William - The Classroom Experiment

Se Dylan Williams "The Classroom Experiment" som finns i två eller tre delar. Det handlar om hur man kan arbeta med formativ bedömning i praktiken. Vad finns det för praktiska tekniker för att stimulera eleverna till att själva hantera sitt eget lärande och i och med det prestera mer?

Se även Svedalas fantastiska hemsida!




Detta blir ett av mina mål i höst, att arbeta mer med formativ bedömning och använda några av dessa tekniker. Ni hänger väl på?!! =)

Förändringar som räddar den svenska skolan.

"Bred enighet. Vi vill se höjda lärarlöner, lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen och övningsskolor. Totalt handlar det om tio konkreta förändringar som ska vända den negativa utvecklingen", skriver utbildningsministern och företrädare för lärarfacken, SKL och friskolorna i DN Debatt (3/6).

http://ncm.gu.se/node/6773

Sambedömning i NP åk 3

För ett tag sedan så samlades de flesta av de årskurs 3 - lärarna som genomfört NP i matematik, för att diskutera och sambedöma dessa. Det känns alltid lika värdefullt att träffas från flera skolor och verkligen diskutera matematik och resultatet av vår undervisning.

Vi konstaterade att vi gärna vill ha en gemensam strategi i kommunen kring dessa prov då det blir lite upp till varje skola hur man löser det med genomförande och rättning. Dessutom vill vi ha med alla lärare från åk 1 - 3 i bedömningen.
Denna träff var i alla fall en möjlighet för oss att sambedöma uppgifter för tanken är ju att det ska vara så likvärdig bedömning som möjligt. Det är inte alltid lätt att tolka Skolverkets bedömningsanvisningar heller...

Vi kunde konstatera att våra elever har svårast med:

• skriftliga räknemetoder och då främst subtraktion.
• problemlösning - att välja räknesätt
• obekanta tal; = -tecknets betydelse t.ex  8 + 2 = _ + 4

Jag har för mig att det har sett ut så här överlag i Sverige så frågan är vad vi ska göra för att ändra detta?

Vi försökte också få till en träff för åk 6-lärarna men lyckades inte riktigt i år. Alla har i alla fall kunnat sambedöma med någon kring proven.

Det har varit en mycket tuff termin för elever och lärare i åk 6 i år och frågan är om syftet är värt vad det kostat i tid. Många tycker det är väldigt bra prov så det är inte det, men jag hoppas Skolverket lyssnar på våra åsikter från utvärderingen av dessa. Till nästa år måste vi förändra upplägget och se till att det tas bort arbetsuppgifter om det ska gå att genomföra dessa NP i åk 6.
Ja jag har väldigt mycket åsikter om detta då jag arbetar i två sexor just nu...
Hmm, snart får vi ett välbehövligt sommarlov!! Det är lycka det för elever och lärare!!

Hej så länge!

Kamratbedömning, ett exempel

Läste detta exempel på hur man har arbetat med kamratbedömning i matematik av en problemuppgift. Eleverna var väldigt klara med hur lösningarna skulle sorteras efter hur tydlig lösningen var och de var till och med hårdare i bedömningen av vilket betyg de skulle få.

Detta sätt kan man ju använda i alla ämnen för att få med eleverna i bedömningen och det blir ett lärande då de ser de olika kvalitéerna.

http://www.lararforbundet.se/web/forms.nsf/BlogShowAndComment?ReadForm&id=842452BA4628B1CCC1257B730063558B&rid=C1257ADA004854A5&fid=9AAB92F445B9ACC1C1257ADA00488E29&kategoriid=003E221C

Formativ bedömning, bedömning för lärandet

Jag håller på att läsa Dylan Williams bok "Att följa lärandet - formativ bedömning i praktiken" som ger enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Boken är väl värd att läsa! Han är för tillfället i Sverige och föreläser och på twitter är det ett oerhört flöde från hans föreläsningar.

På http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=1154 finns mer att läsa om Dylan William och de verktyg som det står om i boken.

• Målet för undervisningen ska vara tydligt.
• Ger svar på var eleven befinner sig i förhållande till målet.
• Läraren ger eleven återkoppling och anpassar undervisningen för att möta elevens behov.
• Forskning har visat att formativ bedömning stärker elevens lärande.
• Skiljer sig mot summativ bedömning som mäter en elevs kunskaper vid ett specifikt tillfälle.

 http://bedomningforlarande.se/

"Bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande med syftet att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Det handlar om att elev och lärare aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärandeprocessen under tiden den pågår.

Det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och deras lärares förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög kvalitet. Feedback har en avgörande betydelse för elevers lärande. Detta framkom inte minst i John Hatties studie ”Visible Learning”. Självbedömning och kamratbedömning av rätt kvalitet utvecklar elevers förmåga att reglera och styra sitt lärande samt ökar elevens tilltro till sin egen förmåga att lära."

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/21/matematik-utan-prov

http://www.lararnasnyheter.se/origo/2013/05/11/formativ-bedomning-aha-upplevelse

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=410

YouTubekanaler med genomgångar i matematik

http://andreasskog.wordpress.com/2012/04/19/tio-kanaler-pa-youtube-med-genomgangar-i-matematik/

Här finns en sammanfattning av lite kanaler med filmade genomgångar i matematik för olika årskurser.

Jag har även hittat
https://www.youtube.com/user/njohannesberggren?feature=Watch

Det är bara att söka på ett moment så kan man hitta fler filmer.

Se även under fliken "Filmer".

Svenska elever mår bättre än de finska.

Läste en intressant artikel från Västerbottens-kuriren som en rektor skrivit. Visst ligger Finland i topp men på bekostnad av elevernas hälsa

Svenska skolan bättre ur ett finländskt perspektiv
 
Sverige har säkert en del att lära av Finland på skolans område. Men det vore dumt att kasta bort det som vi gör bra utifrån en önskan att få lika bra provresultat som Finland i nästa PISA-test. Provresultat är förvisso inte ointressanta. Men det finns fler mått på hur bra skolan är och dessa måste också användas Det skriver rektor Fredrik Strandgren.

Den som följt rapporteringen om den svenska och den finländska skolan den senaste tioårsperioden, nu senast i form av Stefan Lybecks replik i VK 2 maj, har förmodligen bilden klar för sig: skolan i Finland är bäst och det skulle vara fantastiskt om den svenska skolan skulle kunna vara precis likadan.
Av den anledningen tycker jag det är intressant att lyfta fram hur 30 lärare och rektorer från Finland upplevde ett möte med den svenska skolan i form av ett studiebesök på en vanlig kommunal skola i Umeå. Ett studiebesök som inkluderade lektionsbesök på fem vanliga lektioner, en fredag eftermiddag i april 2013.

Som representanter för ”Världens bästa skola” uppförde sig gästerna lite märkligt. På något sätt verkade de missat hela den svenska debatten om deras egen förträfflighet, för de uppförde sig inte alls som man kan förvänta sig av en världsmästare som hälsar på ”kusinen” från landet”, läs den svenska skolan.
Redan i rektorsexpeditionen, där vi träffades för att lägga upp hur deras besök på Hagaskolan skulle se ut, var det slående att de finländska representanterna var väldigt imponerade av den fysiska miljön de mötte, att de var oerhört nyfikna på vad de skulle få möta under lektionsbesöken och att den nyfikenheten byggde på en förväntan om få uppleva något som de inte är vana vid i skolan hemmavid.

Efter att lektionsbesöken var gjorda hade vi en frågestund där de gästande lärarna och rektorerna fick en möjlighet att kommentera det som de mött i de svenska klassrummen. Kommentaren som ” Hur kan ni få eleverna att jobba så hårt en fredag eftermiddag” krossade tämligen effektivt myten om att det räcker med ordning och disciplin för att få elever att jobba effektivt.
För ett antal år sedan var de svenska eleverna mer rädda för auktoriteter, läs lärare, vilket kunde användas för att få eleverna att jobba. I dagens skola måste vi mer jobba med att få eleverna att bli motiverade för att få dem att anstränga sig.
Svårare? Kanske! Men när vi lyckas med detta uppstår något unikt som är omöjligt att uppnå i en skola som präglas av rädsla för auktoritet: Ett öppet samtalsklimat där eleverna vågar uttrycka vad de tänker, tycker och känner. Något som är guld värt när det gäller att utveckla elevernas kreativa tänkande, innovationsförmåga och kommunikationsförmåga.

Ofta kan man läsa i debatten att svenska elever inte gör tillräckligt bra resultat på olika internationella test (läs Pisa och Timms). Men jag har aldrig i någon dagstidning sett uppgiften att svenska ungdomar åtta år i rad varit bäst i Europa när det gäller innovationsförmåga. En förmåga som näringslivet ofta lyfter fram essentiell för morgondagens arbetskraft.

De finländska representanterna var även imponerade av den tekniska statusen på skolan och inte minst hur tekniken kom till användning för att underlätta kommunikationen mellan både elever och lärare. I världens bästa skola var det tydligen inte helt vanligt att varje lärare hade en egen dator vilket är en viss skillnad jämfört med att högstadieelever i Umeå kommun har en egen dator.
Ju mer vi pratade desto mer framgick det för mig att den bild av skolan i Finland som uppenbarade sig var väldigt likt den skola vi hade i Sverige i mitten av 80-talet. Det appellerar på den gamla klassiskt mänskliga inställningen ”Det var bättre förr”.
Men när man frågar de besökande lärarna hur de ställer sig till det faktum att den svenska skolan mer och mer börjat jämföra sig med skolan i Finland – på grund av att eleverna här presterar så bra på bland annat PISA-provet – kommer svaret blixtsnabbt från en av lärarna:
”Vad är höga resultat på PISA -prov värt med tanke på att eleverna i den finska skolan mår så dåligt och upplever skolan så oerhört negativt!”

Det jag vill problematisera med ovanstående är att vi av någon outgrundlig anledning börjat jämföra provresultat inom några specifika ämnesområden mellan ett antal länder och tämligen okritiskt börjat använda dessa mått som enda värdemätare på hur bra landets skola är.
Jag menar inte att provresultaten är ointressanta men de är långt ifrån hela sanningen. Inte minst då dessa prov inte självklart mäter vilka kompetenser som är viktigast att utveckla för att som individ och land kunna vara konkurrenskraftiga I framtiden.
Ska man tro framtidsanalytikern Troed Troedsson kommer morgondagens arbetsmarknad att präglas av kommunikation, mobilitet, flöden, globalisering, avspecialisering, oförutsägbarhet, komplexitet och kortsiktighet. Om den svenska skolan vill göra eleverna kompetenta har jag svårt att förstå att vi bara skall kolla i backspegeln.

Jag vill hävda att vi i många stycken har kommit väldigt långt i den svenska skolan när det gäller att utveckla dessa kompetenser och om vi för omväxlings skull ett ögonblick skulle få fokusera på att ytterligare förbättra det vi redan är bra på i stället för att hela tiden få läsa om att allt är åt fanders skulle detta inte bara leda till ett ökat självförtroende och en ökad arbetsglädje för rektorer och lärare ute på landets skolor utan även att våra elever skulle vara oerhört mycket bättre rustade för den framtid de kommer att möta utanför klassrummets väggar.
Med andra ord: Vi har säkert en del att lära av Finland men då lärarna och rektorerna härifrån var väldigt intresserade av att lära sig mer av oss vore det dumt om vi kastade bort det som vi gör bra utifrån en önskan att få lika bra provresultat som Finland i nästa PISA-test.

Fredrik Strandgren

Nyheter från Skolporten

Här finns en hel del intressant att läsa om :

Tidskrävande reformer?
Fritidspedagog - viktig yrkesroll
Idrott A och O
Buller påverkar negativt
Varför ger du läxor?
Genrepedagogik gav effekt
Kritik mot nationella proven
Speciallärare framgångsfaktor
Skolinspektionens årsrapport
Mest skola för pengarna



"Lärande handlar om goda relationer! Barn lär sig inte något av någon de inte tycker om!"

Citat Miss Rita Pierson:
 "Every child deserves to have a champion and an adult who never gives up on them. And who insists that they can be the best that they can be.
 It is not impossible, we can do this, we are educators. We were born to make a difference."

Titta på denna lilla film och hör en underbar kvinna prata om lärande.

Matematiklyftet - vad är det?

Ett stort antal lärare i Skara kommer i höst vara med i Matematiklyftet.

 

Tina Åkergård, Mikaela Gustafsson och jag, Madeleine Bergholtz ska vara handledare i Skara. Vi "träffade" de övriga 727 stycken en dag i förra veckan på handledarutbildningen, och nu i veckan ska vi planera upp med rektorerna mer hur upplägget kommer se ut för de lärare som deltar första året. Mer info kommer.
 

Vad är då Matematiklyftet?
 

Matematiklyftets huvudomgång startar i augusti 2013. Då kommer 290 huvudmän med totalt 750 matematikhandledare och 13 970 matematiklärare ha möjlighet att delta i Matematiklyftet. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för grundskollärare, gymnasielärare, lärare inom vuxenutbildning samt till pedagoger i förskoleklass och förskola.

Fortbildning i matematikdidaktik

Matematiklyftet är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. Fortbildningen äger rum lokalt på skolor, är verksamhetsnära och sker genom kollegialt lärande mellan matematiklärare. Matematiklyftet pågår 2012–2016.

Utbildningar för matematikhandledare och rektorer

Som stöd för lärarna ska huvudmännen utse matematikhandledare som också kommer att erbjudas en särskild utbildning. För att stödja rektorer att aktivt bidra till fortbildningens genomförande, erbjuds också utbildningar för rektorer vars lärare deltar i fortbildningen. Här intill finns både datum för rektorernas utbildningar och ett dokument med mer fördjupad information om Matematiklyftet.

Lärportalen för matematik

Till fortbildningen finns en särskilt utvecklad webbplats med det didaktiska stödmaterialet. Innehållet utgår från läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i matematik för de berörda skolformerna. Det tar hänsyn till aktuell och relevant forskning samt analyser av de svenska resultaten i de senaste nationella och internationella undersökningarna. Didaktiskt stödmaterial kommer att finnas tillgängligt för samtliga skolformer utom fritidshemmet. Förskolan och förskoleklassen omfattas dock inte av statsbidraget i Matematiklyftet.

Läs mer här:
http://www.skolverket.se/fortbildning-och-bidrag/matematiklyftet

Filmer med försök i NO, teknik mm

Missa inte detta!
http://www.arvindguptatoys.com/films.html

Korta filmer med "försök" om luft, magnetism, teknik, ljud, pappersvikning, friktion mm mm.



De ligger även på NO-fliken.

Utmärkt undervisning

Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

Boken ”Utmärkt undervisning” är en översiktskarta som gör det lättare att få en överblick över de senaste två decenniernas skolforskning. Syftet med Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs sammanställning av svensk och internationell forskning är att utifrån evidensbaserad forskning ge lärarna vägledning att utveckla kvalitativt god undervisning.

Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad. Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning.

Lärarnas kompetensutveckling viktigast

Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer.

Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Det handlar om att utveckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper.

Elevens engagemang utgångspunkt för undervisningen

Forskningen visar att undervisningen måste anpassas till elevernas kunskapsnivå och att det är centralt att lärare tror på sina elever. Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner. Detta i sig kräver kunskaper om elevernas utvecklingsbehov, undervisningsvariation, utmanande och inspirerande ansatser samt kunskaper om typiska misstag eleverna gör i ett givet undervisningsområde.

Håkansson och Sundberg understryker att kvalitativt god undervisning kännetecknas av kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Forskarna menar att det är viktigt att hantera lärandeuppgifter i en grupp och understödja interaktion mellan olika individer som ingår i en lärande miljö.

Tvärtemot mångas uppfattningar är det inte särskilt effektivt med kompensatorisk undervisning. Det är inte heller en effektiv undervisningsstrategi att utgå från att elever har olika lärstilar såsom visuell, spatial, lingvistisk eller kinestetisk, menar Håkansson och Sundberg. Men det är viktigt att all undervisning präglas av variation, utmaningar och erfarenhetsutbyte.

Återkoppling viktig för undervisning och lärande

Forskarna visar att det är viktigt att undervisningen präglas av tydliga mål, där läraren planerar och strukturerar klassrumskommunikationen utifrån givna målsättningar. Centralt i detta tillvägagångssätt är att eleverna förstår vad undervisningen går ut på och vad det är som förväntas av dem. Håkansson och Sundberg menar att en av de generella principerna för kvalitativt god undervisning är innehållslig struktur inriktad mot lärande, tydliga förklaringar samt behovet av praktiska övningar. Bedömning för lärande och relevant återkoppling spelar en viktig roll i arbetet med att följa elevernas utveckling mot utsatta mål
.
Formativa arbetssätt viktigare än mindre klasser

Forskningen, som Håkanssons och Sundbergs sammanställning vilar på, visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna.

Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov.

Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken.

Differentiering ger sällan önskade effekter

Nivågrupperingar som baseras på förväntningar på elevers prestationer har ofta negativa effekter på elevers lärande och skolresultat. Åldersintegrerad eller åldersblandad undervisning har inte heller några större positiva effekter på elevers skolresultat eftersom förutsättningarna för samarbete i klassen blir sämre.

Pojkar har vanligtvis sämre skolresultat än flickor men forskarna förespråkar inte heller här speciella undervisningsstrategier. Orsaker till betygsskillnader mellan pojkar och flickor är inte bara relaterade till undervisningsstrategierna i sig utan handlar ofta om ”antiskolbeteende” och manlighetsideal hos pojkar, enligt Håkansson och Sundberg.
Att senarelägga barns skolstart kan vara fördelaktigt om de kommer från hem med lägre utbildningsnivå. Å andra sidan menar forskare att vi inte i alltför stor utstreckning bör fokusera på ålder och utvecklingsstadier. Till exempel har forskningen utmanat den allmänt spridda ståndpunkten att barn lär sig språket vid en viss ålder. Håkansson och Sundberg menar att vi istället bör fokusera på undervisningens utformning och de sätt undervisningen kan stödja och utmana eleverna på.
Text: Vanja Lozic

Taget från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/2.6600/kvalitativt-god-undervisning-viktigast-for-elevers-larande-1.194694

Synligt lärande

Hur ser framgång ut och om lagom nivå på utmaningen - lucka 8

Börja lektionen, aktivera eleverna - lucka 9

Att använda Ipads i förskola och skola

Har hittat en hel del bra sidor om Ipads för förskolan och skolan.

Ipad studiecirkel för pedagoger.

Ipads i förskola och skola.

Appar från bloggen ovanför.

Paddagogerna, en blogg om Ipads i förskolan, IKT och de yngre barnens digitala lärande

91 appar för förskolan

http://ipadsimodersmalsundervisning.wordpress.com/

http://www.skolappar.nu/

http://www.pappasappar.se/

https://sites.google.com/site/ipadiskolan/hur-fungerar-ipad

https://sites.google.com/site/ipadiforskola/

http://www.lararnasnyheter.se/tags/appar

https://sites.google.com/a/skola.malmo.se/ipad/laenktips

SFI-appar för yngre och äldre elever

Översikt av vanliga appar.

http://iktsidan.com/

Synligt lärande för lärare

Bloggföljetong av Christel Jansson, Höör

Synligt lärande i klassrummet - lucka 6

Förbereda lektionen, att utgå ifrån vad du vill uppnå och vad eleverna har med sig - lucka 7

Skolbanken - inspiration, pedagogiska planeringar, matriser mm

http://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/#mer

Här finns en hel del pedagogiska planeringar och matriser som man får använda bara man talar om vad man fått det ifrån.
http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv

Toppen!
Hälsningar Madeleine

Dokumentation Malmö biennetten

Här finns en hel del bra dokumentation från biennetten som var i Malmö nyligen.
Det ligger kvar på hemsidan till maj 2013 men passa på att ladda ner det som är bra innan.

Malmö högskolas sida.

Matematik i staden. Förskolan.
Matematik finns överallt.
Lustfylld matematik med lego.
Samband mellan räknesätt.  Hur och varför man bör undervisa flera räknesätt samtidigt för att få fram   sambanden mellan dessa.

Lära matematik med datorn.
Bedömning, här hemma och i världen.
Schackmatte - för framtidens skola.
Yngre barns föreställningar om rum.
Geometri med Geogebra för år 1 - 6
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning - hur?
Skrivandets roll i matematikundervisningen.
Begrepp och metoder skolår 4 - 6.  En hel del som man direkt kan använda i undervisningen.
Geometri med gogebra för år 7 - 9
Med verkligheten som bas.
Ge oss ett tecken.
Öppna din dörr.
Fånga bedömningen i flykten
Bedömning för lärande

Hälsningar Madeleine

Självvärdering - The Big Five

Här är det en självvärdering av förmågorna i The Big Five som man kan använda med sina elever. Det är Lottis Isaksson som arbetar på svenska skolan i Riyadh som gjort den. Jag har hämtat den från filerna i Facebookgruppen. The Big Five.

Sjã¤lvvã¤rdering the big five version 3 from madeleinebergholtz

Multiplikation- och divisionspel

 

http://phet.colorado.edu/sims/arithmetic/arithmetic_en.html

Hittad en trevlig sida där man kan träna både multiplikation och division.
Man kan ändra så det är faktorer som ska fyllas i.
Bra för att träna samband mellan räknesätten = - tecknets betydelse.

Spelet ligger även på Mattesidor för elever.

Multi/Pixel på datorn för åk 5 - 7

Såg att Multi dvs den norska motsvarigheten till Pixel finns för åk 5 - 7. Det är bra övningar för eleverna att gå in och träna på och norska förstår de ganska lätt.
Bra även för de som behöver lite utmaningar.

http://web2.gyldendal.no/multi/5-7/
http://web2.gyldendal.no/multi/

The Big Five - och nu?

För några veckor sedan lyssnade vi ju på Göran Svanelid när han berättade sina tankar om The Big Five. Han hade mycket att säga och hans ppt på 121 sidor hann han inte ta allt ifrån.
Det är en väldig fördel att alla har hört samma saker från den ursprungliga källan men nu är frågan hur vi går vidare med detta.
I går pratade vi på vår skola om våra intryck från föreläsningen.

• Det hänger mycket på hur vi ställer frågor till eleverna. Att ställa de rätta frågorna för att komma åt förmågorna. 
• Förståelsefrågor, varför-frågor mer än faktafrågor, vad, hur, när osv.
• Vi kan använda TBF när vi skriver pedagogiska planeringar.
• Det ger alla pedagoger möjlighet att prata med varandra, eleverna och inte minst föräldrarna om samma förmågor under hela skoltiden. 
• Vi kan börja med oss själva och fundera över vår undervisning idag och vad vi behöver göra för att tänka mer "TBF".
• När vi gjort något med eleverna eller för oss själva ska vi delge varandra och berätta på arbetslagsträffar och inte tänka "Jante" som tyvärr styr alltför mycket.
• I våra klasser berättar och visar vi den/de förmågor vi arbetar med på lektionerna. Eleverna kan också vara med och hitta vilka förmågor de arbetat med.  

 

  
Mer tänkvärt från Göran!

• The Big Five synliggör kunskapssynen i Lgr11!!
• Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid åt att GÖRA olika saker än att TÄNKA!!  cit. Howard Gardner 1989
• ROT-pedagogik! Gör Rätt saker, gör det Ofta, starta Tidig!! 

Det finns en facebook-grupp som är öppen för alla och bara att gå med i. Den heter The Big Five och här diskuteras kring The Big Five och man får mycket bra tips om vad man kan göra med eleverna eller prata med kolleger om. På "filer" finns en hel del uppladdningsbara dokument att ta hem.
Här är lite länkar, bland annat från andra skolor som arbetar med TBF.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5

http://www.bedomningforlarande.se/content/starta-vt-med-en-studiedag-om-big-five#attachments

http://ullviskola.se/

http://frokenann.se/bedomning/the-big-5/

http://annhj.files.wordpress.com/2013/02/iupmallvt2013allaamnensv-1.pdf

http://annhj.files.wordpress.com/2013/02/planeringsstodvt20131.pdf

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2012/11/19/jakten-pa-big-5-gar-vidare

http://blogg.lararnasnyheter.se/pdf/bedomningsmatris.pdf

Vårliga hälsningar från Madeleine!